Man kan inte få allt

Ledare

Siffrorna i statistiska centralbyråns senaste Arbetskraftsundersökning visar att antalet sysselsatta i Sverige ökar. Det gör också antalet med fast anställning. Men samtidigt ökar också antalet arbetslösa.

Artikeln publicerades 25 juli 2014.

Det kan låta som en motsättning men är möjligt, eftersom den totala arbetskraften ökar. Genom att Sverige har en stor invandring ökar hela tiden antalet personer på den svenska arbetsmarknaden.

Igår meddelade Migrationsverket att de skriver upp sin prognos för hur många som kommer att söka asyl i Sverige under året. Verket räknar med att de blir drygt 80 000. Det är en takt som Sverige inte har sett sedan Balkankriget.

Det innebär att antalet arbetslösa sannolikt också kommer att fortsätta att öka. Sverige har ett relativt stort gap i arbetslöshet mellan inrikes- och utrikesfödda. Arbetslösheten bland invandrade är dubbelt så stor som i resten av befolkningen. Om vi har många nya på arbetsmarknaden kommer vi också ha många som söker jobb utan att få.

Svenska politiker kommer heller inte att lyckas göra någonting åt saken. Det förutspår nationalekonomen Andreas Bergh i senaste numret av tidskriften Ekonomisk debatt.

Orsaken är enligt Bergh att de svenska riksdagspartierna riktar in sig på fel åtgärder. Den vanligaste, som alla partierna utom SD vill satsa på, är utbildning och åtgärder mot diskriminering. Men om man jämför mellan olika OECD-länder finns det inget större stöd för att det skulle ha någon större inverkan.
Ungern är till exempel ett av de OECD-länder där sysselsättningsgapet mellan infödda och invandrade är minst. Men det är inget som tyder på att Ungern skulle vara ett mindre rasistiskt land än Sverige. Tvärtom.

Vad som enligt Bergh verkar spela roll för sysselsättningen bland nyanlända invandrare är lönespridningen samt andelen jobb som regleras av kollektivavtal. Nyanländ arbetskraft kan sällan konkurrera med kunskaper. Den måste i stället konkurrera med att till exempel jobba för lägre löner, eller på andra arbetstider.

De svenska kollektivavtalen är dock hinder mot sådana låglönejobb. 94 procent av den svenska arbetsmarknaden omfattas av kollektivavtal. I USA, där arbetslösheten bland invandrare är lägre än bland infödda omfattas bara drygt tio procent av jobben av kollektivavtal.

Någon förändring är inte i sikte. Efter åtta år av alliansstyre ligger Sverige fortfarande i topp bland OECD-länderna när det gäller trösklar in på arbetsmarknaden. Lönespridningen är fortfarande mycket låg. I kombination med stor invandring ger det hög arbetslöshet.

Men innan någon Sverigedemokrat ropar att han har lösningen bör tilläggas att vi fortfarande har större andel sysselsatta, bättre finanser och större investeringar i välfärd än de flesta länder med striktare invandring. Det viktiga måste ju vara att ekonomin växer och att människor får det bättre, samtidigt måste vi ta emot människor som behöver vår hjälp.
Vi har hittat någon slags balans, men den har en viss arbetslöshet som bieffekt.
Mathias Bred