Martyren i Rouen

Ledare Artikeln publicerades
Prästen Jaqcues Hamel mördades när han firade mässa i den symboliskt viktiga staden Rouen.
Prästen Jaqcues Hamel mördades när han firade mässa i den symboliskt viktiga staden Rouen.

Dådet i Rouen bär på lika starkt symbolvärde som det i Nice och konsekvenserna kommer att bli kännbara.

I går tog sig två terrorister med kopplingar till islamiska staten in i en kyrka under pågående gudstjänst och tog fem personer som gisslan. Bland dem fanns två nunnor samt den 84-årige prästen Jaqcues Hamel som ledde gudstjänsten. Terroristerna skar sedan halsen av honom. När de av någon anledning gick ut ur kyrkan sköts de ihjäl av polisens specialstyrka.

Terrordådet skedde i Rouen, staden där Frankrikes nationalhelgon Jeanne D'Arc brändes på bål 1431 efter en orättfärdig rättegång. I staden står också den mäktiga katedralen Notre Dame vars invigning ska ha skett i Vilhelm Erövrarens närvaro och som blivit viloplats för flera av Frankrikes tidigaste monarker.

Sedan dess har Rouen genomgått stora förändringar. Staden har orienterat mot Paris och den bombades hårt under andra världskriget. Idag är det en stadsdel som präglas av ekonomiska problem och utanförskap.

Terrordådet i Nice på den franska republikens nationaldag var betydligt blodigare än detta dåd och drabbade hela landet. Det finns dock en inte obetydlig grupp som inte firar nationaldagen till minne av stormningen av Bastiljen. Den franska revolutionen och skräckväldet som följde åren efter har lämnat sår som ännu inte läkt bland landets katoliker. I Vendée i västra Frankrike mördades runt 300 000 män, kvinnor och barn för att de vägrade avsäga sig sin kristna tro.

Det går att vara fransos utan att fira republiken och för dem som lever så är Rouen, Jeanne D'Arc och mässan några av de mest centrala identifikationspunkterna. Det är föga troligt att de två islamistiska terroristerna var tillräckligt pålästa för att förstå att deras dåd skär rakt in det som är allra viktigast för den delen av Frankrike.

För Frankrikes president François Hollande är denna attack avgörande. En av gärningsmännen var välkänd av säkerhetspolisen. Han försökte förra året resa till Syrien för att slåss men stoppades och dömdes till att bära ett elektroniskt övervakningsarmband. Med så goda förutsättningar till att stoppa ett våldsdåd utan att lyckas ökar pressen på Hollande enormt. Antingen finner han en ännu inte prövad åtgärd för att få bukt med attackerna eller så kommer han att förlora nästa val. Nationella Fronten följer hans försök med spänd förväntan.

Kristna företrädare har reagerat kraftigt på dådet som slog mot kyrkan och den allra heligaste riten, mässan. Påven i Rom önskar att vi ska fyllas av "tankar om försoning och brödraskap under denna nya prövning" och Svenska Kyrkans tillförordnade chef för sekretariatet för teologi och ekumenik uttalar att kristna är "kallade att leva i öppenhet och kärlek och inte bidra till den polarisering mellan människor och religioner som terrorn försöker åstadkomma."

Det är en skillnad i formuleringar som ärkebiskop Antje Jakelén, med valspråket "Gud är större", nog är nöjd med. För andra är det en påminnelse om att kristna behöver hjälp med att skydda sig.