Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
Ledare 2010-11-12 | Uppdaterad 2010-11-11
Äntligen, kan man utbrista när Sverige är på väg att införa EU:s datalagringsdirektiv. Äntligen, därför att integriteten stärks. Äntligen, därför att brottsbekämpningen blir mer effektiv.
Debatten om direktivet har präglats av överdrifter och varningar om ett framväxande övervakningssamhälle. Men så dramatisk som frågan framställts är den inte. Tele- och internetoperatörerna lagrar redan i dag uppgifter i betydande omfattning, som polisen har tillgång till. Men utvecklingen går mot att operatörerna inte längre har samma behov som tidigare att spara uppgifter. Trycket från kunderna ökade också i samband med införandet av Ipred-lagen för operatörerna att rensa ut i sina system.
Tidigare i år slog Rikspolisstyrelsen larm om att flera operatörer raderar spåren av datatrafik så fort fakturan betalts av kunden. Hade uppgifterna sparats hade flera fall kunnat lösas, som exempelvis sexbrott mot unga.
Att tillgången till trafikuppgifter många gånger är av avgörande betydelse för brottsbekämpningen råder det inga tvivel om, vilket tunga remissinstanser som Svea hovrätt, Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten stryker under. Uppgifterna inhämtas i stort sett i varje utredning om allvarlig brottslighet som mord, våldtäkt, grovt narkotikabrott eller terroristbrott. Och, inte att förglömma, personer kan också avfärdas som misstänka i en utredning också mot bakgrund av inhämtning av trafikuppgifter.
Sverige har valt den nedre gränsen i direktivet, vilket innebär lagring under sex månader. Det är en mycket kort tid, kanske allt för kort i arbetet med att kartlägga den organiserade brottsligheten. Utredaren Gudrun Antemar föreslog ett år. Regeringen går alltså försiktigt fram på den punkten, men är desto tydligare i kraven på säkerhet. Post- och telestyrelsen åläggs att kontrollera att operatörerna håller en hög säkerhetsnivå. Vidare sker ingen central lagring. Den sker istället hos varje enskild operatör. Även här finns en viktig integritetsaspekt. Den enskildes kommunikation måste sammanställas från flera olika källor vid en kartläggning. Inga uppgifter som avslöjar innehållet får lagras, utan bara information om vem som kommunicerat med vem, när, var och vilken typ av kommunikation som använts. Det begränsar användningsområdet och minskar risken för att uppgifterna kan komma att användas i andra syften än just brottsbekämpning. Till bilden hör också en övre gräns på två år, då uppgifterna inte längre får lagras.
Sammantaget har det i förslaget gjorts en rimlig avvägning mellan integritetsskydd och brottsbekämpning. Det är på tiden att det nu också realiseras.



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (37 ST.)
ANNONSERA