Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
Ledare 2012-02-08 | Uppdaterad 2012-02-07
Politikens inflytande över pensionsåldern är begränsat. Med ett dubbelt så högt jobbskatteavdrag och en arbetsgivaravgift som bara består av ålderspensionsavgiften för personer över 65 år har regeringen försökt att stimulera fler att arbeta längre.
Så mycket längre kan man inte gå när det gäller ekonomiska incitament, om man nu inte helt vill skattebefria den äldre arbetskraften.
I kombination med ett pensionssystem som lagt över mer ansvar på den enskilde tycks skattereformerna ha gett effekt. Antalet förvärvsarbetande över 65 år har ökat väsentligt under senare år. I dag är det ungefär 120 000 i åldersgruppen 65-74 år som är sysselsatta. Sett över en tioårsperiod är det en ökning med över 75 procent.
Ett ökat intresse att arbeta längre gör att diskussionen om en förändring av det arbetsrättsliga regelverket aktualiseras, så att arbetstagaren har rätt att stanna kvar på sin arbetsplats även efter 67 års ålder.
Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) öppnade för just det under gårdagen i samband med Northern Future Forum, som samlat nio stats- och premiärministrar från Storbritannien, de nordiska och baltiska länderna. Det är ett intressant initiativ som tagits. En nord och syd-dimension gör sig påmind. Medan södern brottas med akuta ekonomiska problem riktar norra Europa blicken mot morgondagens välfärdsutmaningar.
Bland de länder som medverkar ligger också den genomsnittliga faktiska pensionsåldern högre än i övriga Europa, mellan cirka 62 och 65 år.
I grunden handlar det om en attityd hos såväl arbetstagare som arbetsgivare. Finns det en förväntan om att pensionsåldern inträder vid 65 års ålder, ja då blir det också i någon mening självuppfyllande. Det är åtminstone tankar som man när inom ramen för Pensionsåldersutredningen. Attityder är svåra, men inte omöjliga att påverka. I USA har man med viss framgång lyckats påverka äldre personer att arbeta längre genom riktad information där man lyfter fram fördelarna med att fortsätta att arbeta.
Om vi inte förlänger tiden i arbetslivet så kommer antalet pensionärer som inte kan försörja sig på sin pension att öka. Det uppstår då ett tryck på såväl arbetsgivare och löntagare att ta ett ännu större ansvar för att finansiera välfärden. Ska man undvika högre skatter måste man därför försöka att öka produktiviteten, vilket också gynnar de som gått i pension tidigt för att de inte orkar, kan eller vill vara kvar på arbetsmarknaden.
Det är mycket riktigt tiden i arbetslivet det hänger på. Men inträdet på arbetsmarknaden är här en minst lika stor utmaning som att få fler att stanna kvar längre i arbetslivet. Ungdomsarbetslösheten är hög och den genomsnittliga åldern för en högskoleexamen ligger på 29 år.
Höga ingångslöner och arbetsrättsliga regler utgör trösklar till arbetslivet som bör sänkas för unga, precis som incitamenten och rätten att arbeta längre för äldre bör stärkas.



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (37 ST.)
ANNONSERA