Miljövalet som kom av sig

Ledare Artikeln publicerades
Att klimatfrågan inte kom med bland väljarnas tio viktigaste frågor borde föranleda en del medial självkritik.
Foto: Erik Nylander/TT
Att klimatfrågan inte kom med bland väljarnas tio viktigaste frågor borde föranleda en del medial självkritik.

Vad hände med miljö- och klimatfrågan i valet 2018? Trots att Miljöpartiet i väljarnas ögon har hög trovärdighet i klimatfrågan var de ändå en hårsmån från att åka ur riksdagen. Efter en hel valrörelse som dominerats av klimatfrågan slutade det hela ändå med att frågan inte ens kom med på väljarnas topp tio-lista över viktigaste frågor. En klyfta mellan agendasättare och väljare som är värd att ta på allvar.

Sveriges Televisions vallokalsundersökning, brukligen kallad Valu, är en av svensk politisk forsknings bästa resurser vad gäller väljarbeteenden. Rent praktiskt går det till så att ett stort antal väljare intervjuas vid olika vallokaler och får frågor om allt möjligt relaterat till valet. Val av parti denna och förra gången, viktigaste frågan, var de placerar sig på höger/vänster-skalan och så vidare. Resultatet blir en ögonblicksbild av den svenska väljaren . Ingen exakt vetenskap, men mer träffsäkert och mer detaljerat än något annat. I år intervjuades 12 000 väljare vid hundra vallokaler och femtio förtida röstningslokaler.

Om Valu-materialet finns det mycket att säga, men låt oss begränsa oss till väljarnas rankning av de viktigaste frågorna. På tio i topp-listan finns nämligen vare sig miljö eller klimat. Det kan inte ses som något annat än ett stort underbetyg till det ensidiga fokus som klimatfrågan hade under stora delar av valrörelsen.

SVT:s fördjupande samhällsmagasin Agenda körde mitt under brinnande valrörelse ett helt program enbart om klimatfrågan. TV4 körde samtidigt en temavecka med frågan. Den var ett bärande inslag i varje partiledarutfrågning. Och i nyhetssoffor, expertpaneler, studiodebatter återkom frågan gång på gång.

Det brukar talas om en agendasättande respektive en konsekvensneutral journalistik. När klimatfokuset uppstod mitt i valrörelsen samtidigt som Miljöpartiet låg illa till i opinionen, och vi sedan tidigare vet att Miljöpartiet är ett populärare val hos journalister än hos genomsnittsväljaren, var det en och annan som trodde sig kunna dra slutsatser. Och visst, det är inte speciellt långsökt att gissa att delar av detta ensidiga fokus var ett exempel på just en agendasättande journalistik.

Miljöpartiet har högre trovärdighet i klimatfrågan än i andra partier. Det är, som vi påpekat här tidigare, förvisso oförtjänt: bärande delar av deras klimatpolitik är mycket ineffektiv och snarare inriktad på att tillfredsställa partiets egna känsloliv än att få ner utsläppen. Men bara namnet Miljöpartiet ger dem ett försprång.

Och visst är klimatfrågan aktuell efter den extrema sommaren vi har bakom oss. Men andra frågor har också varit aktuella. Brinnande bilar i förorten, exempelvis. Eller den nya anmärkningsvärt höga asylprognosen från Migrationsverket. Eller hur det kan komma sig att Sverige har världsrekord i andel skolbränder, även det en nyhet som kom under valrörelsen.

Till skillnad från klimatfrågan finns exempelvis lag och ordning, migration och sysselsättning bland väljarnas viktigaste frågor i Valu. Men det blev som bekant inga extrainsatta debatter om det höga bidragsberoendet. TV4 hade ingen migrationspolitisk temavecka, och SVT Agenda hade inte ett specialprogram om att det brinner i våra förorter.