Annons

Mobiltelefoner signalerar framtidstro

Till slummen når inte bankerna, juridiken eller möjligheterna. Den peruanske utvecklingsekonomen Hernando de Soto har i sin forskning visat det praktiskt taget omöjligt för sluminvånare i en rad olika länder att på laglig väg starta och driva företag.
Ledare • Publicerad 12 december 2009
Foto: 

Många bor till exempel i fastigheter som saknar lagfart. Kåkstäderna står ofta på ockuperad mark varför också många invånare inte vågar satsa på att förbättra husen. Vem vet något om morgondagen? Att få tillstånd till att driva företag eller att betala skatt är komplicerat.

Om skattebyråkratin kan tyckas komplex i Sverige är den desto mer utvecklad i de så kallade utvecklingsländerna. Tidningen The Standard i Kenya gav förra veckan också en rad exempel på skattebyråkratin i Kenya. Det tar 130 timmar mer i Kenya för en företagare att redovisa skatter än i genomsnittet av världens länder. Kenya utnämns av Världsbanken till ett av länderna med det mest invecklade skattesystemet. Med tanke på att så många som 75 procent av landets invånare lever i en informell ekonomi kommer invånarna i landet utan medelklass dock sällan i kontakt med taxeringar och utdebiteringar. Bankerna ser de fattiga som problem och inte som resurs. Och den som bara gör affärer med små tillgångar och vill växa är ointressant för de klassiska kreditinstituten.

Annons

Men ny teknik ger nya förutsättningar. Kenyas och Östafrikas största företag är det gasellväxande, för att använda ett svenskt relevant ord, mobilföretaget Safaricom. De har på kort tid fått 80 procent av marknaden. Mycket beroende på ett transfersystem för pengar som företaget utvecklat och som är unikt. Mobilbolaget är de fattigas operatör, men fungerar också som de fattigas bank. I bolagets flotta huvudkontor träffar vi företagets vd, Michael Joseph:

"Vi har fokuserat på mannen på gatan, förklarar han. Till skillnad från andra företag som satsat på affärsmän. Vi accepterar en lägre vinst per kund, men satsar istället på att få många kunder. "

Transfersystemet underlättar för mikrofinansföretag, men framför allt för affärer mellan människor som inte har tillgång till bankkontor, eller släpps in. Inte minst ökar det också säkerheten. Rädslan för att blir rånad på tillgångar minskar. Kontantekonomin minimeras.

Men de stora problem som präglar Kenyas ekonomi och politik drabbar också det största bolaget:

Safaricom ägs till 35 procent av staten, vilket "inte är någon fördel". Instabiliteten i den kenyanska politikens som blev så uppenbar efter de blodiga kravallerna i samband med de senaste parlamentsvalet påverkar också bolagets relationer med andra ägare eller operatörer. En instabilitet som också naturligt nog bromsar utländska investeringar i landet, men inte bistånd. ?

Michael Joseph konstaterar emellertid att det är en fördel att han själv inte är av kenyanskt ursprung, han är amerikansk medborgare med bakgrund i Sydafrika och slipper därmed dras in i klankonflikter. Resonemanget återkommer andra till. Klankonflikterna i Kenya påverkar såväl politiken som ekonomin. Det är hänsyn och lojaliteter. Gynnanden och korruption. En sida av Kenyansk framtid. Den andra är mikrokrediter och mobiltelefoner.

Martin Tunström
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons