Modernt är sårbart
Att vår krisberedskap är dålig visste vi redan. Det är ju först under de allra senaste åren, efter att samhällets institutioner i princip har avvecklat sitt krismedvetande, som beslutsfattarna yrvaket börjat försöka reda i den röra de skapat.
Samma beslutsfattare som i varje läge vill skryta med hur informationsteknologiskt och digitalt avancerat Sverige är tack vare deras framsynthet och moderna sinnelag. Men hur lätt kapas inte ett sådant samhälle, där alla ägg har lagts i den korg som ytterst är beroende av strömförsörjning. Det fick Växjö känna på i går.
Den missriktade kollektiva ansträngningen att förvandla Sverige till ett kontantlöst samhälle framstod i går i all sin dårskap. Det förtjänas att upprepas att det är inte enbart ett problem för pensionärer som har svårt att orientera sig i den digitala miljön. Det handlar ytterst om samhällets förmåga att fungera även under förhållanden som gårdagens. Butikskedjor och banker vill göra det enkelt för sig och bryr sig inte om samhällsfaran i detta. Det är statens uppgift. Och staten kan åtgärda det genom att sätta press på de berörda – om den vill.
I går var det strömavbrottet följden av ett misstag som kunde åtgärdas efter några timmar. Men om det hade varit ett sabotage? Om det hade pågått timme efter timme efter timme och fortsatt i termer av dygn? Och om det hade varit januari?