Momstonläget förpliktar

Ledare Artikeln publicerades
Smålandsposten är en av alla tidningar som berörs av det momsregelverket som klassificerar en digital tidningsprenumeration som en tjänst.
Foto: Lars-Goran Rydqvist
Smålandsposten är en av alla tidningar som berörs av det momsregelverket som klassificerar en digital tidningsprenumeration som en tjänst.

Efter mötet med EU:s finansministrar i Luxemburg i förra veckan kom beskedet att det råder konsensus om att ändra i EU:s momsdirektiv, vilket kommer möjliggöra för länder att ha samma moms på digitala publikationer som för tryckta.  Ett besked som anses viktigt av Sveriges tidningar, mediehus och publicister.

Vän av ordning frågar sig möjligen varför EU alls har överstatlig lagstiftning på det här området. En förståelig och i grunden sund invändning. Samtidigt har existensen av momsdirektivet, som det heter, sina randiga och rutiga skäl.

En av de viktigaste delarna av Europasamarbetet är den så kallade inre marknaden. Den innebär att EU:s medlemsländer försöker komma överens om gemensamma spelregler för näringslivet så gott det går, för att på så sätt skapa en sammanhållen ekonomi i Europa. En grytlapp som säljs i Spanien möter samma lagstiftade säkerhetskrav som en grytlapp som säljs i Nederländerna. Ett kylskåp som säljs i Polen har samma energieffektiviseringskrav som ett kylskåp som säljs i Sverige. En lastbilschaufför måste ta paus efter att ha kört i fyra timmar och trettio minuter, oavsett i vilket EU-land som chauffören kommer ifrån eller befinner sig i för tillfället.

Med skatt är det annorlunda. Beskattning är på goda grunder nationell kompetens (även om det finns de som gör sitt bästa för att ändra på den saken). Men för att företag utan problem skall kunna verka i flera EU-länder har unionens medlemsländer kommit överens om vissa gemensamma spelregler vad gäller momsen.  Det betyder inte att alla medlemsländer har, eller skall tvingas till, exakt samma momsnivåer. Men det betyder att ländernas momssystem skall fungera efter liknande principer och att momsnivåerna skall röra sig inom vissa givna spann.

EU:s momsregler har fram till nu definierat en tryckt publikation som en vara, allt medan en digital publikation har betraktats som en tjänst. Därigenom har olika momsregler gällt. Vilket hindrat Sverige från att införa samma förmånligt låga momssats på digitala tidningar, som på tryckta tidningar. Därav kommer det sig att den som köper ett fysiskt exemplar av Smålandsposten bara betalar sex procent i moms, allt medan den som köper samma tidning i digital version betalar tjugofem procent i moms.

Eftersom mer och mer av tidningsläsandet sker i digital form, så har detta framhållits som ett problem av media. Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski har gått så långt som att kalla det för ”en tickande bomb för mediesverige”.

Det går att hitta kategoriska uttalanden om vikten av likvärdig moms på digitala och tryckta tidningar från samtliga riksdagspartier. Politikerna har närmast förbehållslöst gett Wolodariski rätt i sak, men skyllt på EU.  Nu går det inte längre att skylla på EU.

Och branschorganisationen Tidningsutgivarna kräver i ett pressmeddelande att momssatserna läggs om redan i höstbudgeten. Det kommer såklart att kosta en slant. Och det är inte som att den kommande regeringen, oaktat hur den ser ut, inte har andra dyra löften att leverera på. Kommer frågan om tidningsmomsen prioriteras när plus och minus skall gå ihop?

Återstår att se om politikernas tidigare tonläge i frågan återspeglar deras vilja att prioritera reformen.