Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
Ledare 2007-01-17 | Uppdaterad 2007-10-05
Om Leni Björklund gärna ville vara minister men knappast försvarsminister är det tydligt att det nya statsrådet Mikael Odenberg trivs på sin post. Och Sverige har också fått en försvarsminister som inte ser som sin uppgift att lägga ned och skära bort, utan vill bygga upp och reformera. Symptomatiskt nog deltog Mikael Odenberg på nästan hela konferensen i Sälen, hans företrädare kom och vände. Men det förefaller vara tur att det är den i mänskliga rättigheter sammanhang mycket respekterade utrikeshandelsministern Sten Tolgfors och inte försvarsminister Mikael Odenberg som formulerar vilka regler som skall gälla för den svenska vapenexporten. När frågan kom på tal gav nämligen Odenberg ett snabbt besked. "Suveräna stater har rätten att försvara sig". Det var allt. Något behov av begränsningar såg den nye försvarsministern inte något som helst behov av.
Att Odenberg likt många andra ifrågasätter dagens besynnerliga regler och praxis är förståeligt. Förbudet mot att exportera till krigförande länder är omodernt och underkänner demokratiska staters rätt till viss våldsanvändning. När Sverige befinner sig i Afghanistan med trupp för att skapa fred och trygghet borde det vara självklart att andra stater inom den omfattande gemensamma insatsen också kan använda avancerat svenskt krigsmateriel. Den täta exporten till stater som bryter mot mänskliga rättigheter, och inte befinner sig i krig, ter sig ur moralisk synvinkel desto mer besvärande. På samma sätt som bistånd villkoras med demokratiska reformer är det rimligt att huvudregeln är att endast demokratiska stater får köpa vapen. Men vapenexportfrågan rymmer svåra etiska dilemman. Ett svenskt nekande till försäljning till länder som Saudiarabien skulle betraktas som ett laddat avståndstagande, från inte bara den arabiska utan också hela den muslimska världen. De som vill avbryta vapenexport en till arabvärldens många diktaturer är ofta samma personer som talar om vikten av dialog med islam. En svensk ensidig reträtt på exportområdet skulle emellertid leda till hastigt försämrade relationer med betydelsefulla Gulfstater och en stormakt som Pakistan. Ett exportstopp skulle vara mer konfliktskapande än exporten. Detta borde en svensk försvarsminister säga, istället för att låta en person som ung vänsterns ordförande Ida Gabrielsson framstå som moralens väktare och stjäla showen. Överlag borde fler borgerliga företrädare göra som folkpartiets Birgitta Ohlsson och kdu-ledaren Ella Bolin och delta i debatten om vapenexporten och moralen som idag helt domineras av en vänster som har så svårt att begripa att väpnade insatser i Afghanistan, Kongo och Sudan är fråga om en verklig internationell solidaritet med människor och folk.
Martin Tunström


