Mörka moln för Sverige

Uppgiften från P4 Kronoberg i går att polisen i Region Syd de senaste två veckorna har tvingat släppa personer som skall utvisas är uppseendeväckande. Men värre är att det kan vara en företeelse vi kan tvingas vänja oss vid. Och att det kan finnas aspekter som är än mer brännande än vad vi tidigare trott.

Publicerad 6 februari 2018

Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

När socialdemokraten Anders Ygeman var inrikesminister hade han att förhålla sig till 2015 års migrationskris. Bland annat förutskickade han då en kommande utvisningsvolym på 80 000 personer under de närmaste åren.

Det väckte stor uppståndelse under det då överhettade debattklimatet, och inte minst ont blod hos de talrika röster som ville likna allt sådant strävt tal som flört med främlingsfientlighet. Men för den som hade huvudet bara några grader mer nedkylt var det inte alls något märkvärdigt i detta. Ygeman gjorde endast en observation: om lagar och förordningar följdes i samma utsträckning som vanligt kunde man utifrån flyktingkrisens ökade volymer av asylanter rent matematiskt anta att siffran skulle landa vid 80 000. Det låg ingen värdering i uttalandet.

Annons

Vad det svenska samhället sedan skulle komma att ha för beredskap, inte minst i form av polisresurser, att genomföra dessa utvisningar, det var ju en annan fråga. Det visste alla. Så småningom vädrades offentligt farhågorna om att ett så kallat skuggsamhälle skulle komma att uppstå med folk som gått under jorden för att slippa utvisning .

Polisen i Växjö har, med viss möda får man anta, hittat ett antal personer som fått avslag på asylansökan och gått under jorden. Men eftersom Migrationsverket inte har lokaler har man ingenstans att göra av dem. Och då har man inget annat val än att släppa dem fria.

Ytterligare en uppgift i P4 Kronoberg sticker i ögonen. Inte bara Växjöpolisens bekräftelse att det är just effekterna av 2015 som gör sig gällande. Utan att polismannen vill vara anonym. ”Av säkerhetsskäl”.

Hur skall en sådan kommentar tolkas? Som att alla poliser i Växjö har fått order att skydda sina identiteter? Inte såvitt omvärlden vet. Kvar finns ju då endast antagandet att utvisningsärenden i dag är av så känslig, eller rättframmare sagt farlig, art att de inblandade tjänsteutövarna tvingas leva under personhot. Eller åtminstone vill slippa ett sådant liv.

I lekmannaögon blir detta skuggsamhälle än mera dunkelt till sin karaktär. Är det alltså inte bara fråga om en miljö med svartarbete, kanske grövre brott och avsaknad av identitetshandlingar; är det också så, att de redan nu begynnande utkanterna av detta samhälle är så fientligt och aggressivt mot rättsordningen att de poliser som skall hantera det inte kan uppträda med namn?

Det är sannerligen inga ljusa moln som skockas vid den svenska horisonten. Törs man be om en skyndsam och realistisk plan för hur utvisningarna de kommande åren faktiskt skall kunna genomföras?