Något har gått sönder

Ledare Artikeln publicerades

Svenska regeringar brukar förlora stöd under en mandatperiod. Men att de blir omvalda en gång är inte ovanligt. Ska Löfven lyckas att vända opinionen krävs nu dock något av ett indiskt reptrick, även om Socialdemokraterna ofta brukar återta viss väljarterräng i slutet av valrörelserna.

Men förra valets retorik fungerar sämre nu. Ändå fortsatte Löfven under kvällen att ställa välfärd mot skattesänkningar och upprepa att staten har underinvesterat i den offentliga sektorn. Investeringar är för övrigt ett Löfvenskt nyspråk för löpande vanliga utgifter.

I valrörelsen 2014 var den S-märkta devisen att ”något har gått sönder i Sverige”. Nu är tonläget ett annat. De löften som Socialdemokraterna då ställde om vården - en av välfärdens mest centrala delar - visade sig enligt SVT:s beräkningar vara långtifrån infriade och köerna har dessutom blivit väsentligt längre sedan kömiljarden avvecklades. Den som nu pekar på problem i sjukvården anklagas nu istället för statsministern i intervjun för att ”svartmåla”.

Även i denna intervju var det Socialdemokratiska svaret på välfärdens utmaningar att man säger nej till skattesänkningar. Det är faktiskt en ganska ovanlig strategi från det parti som dominerat svensk politik. Socialdemokratin har flera sidor, inte minst beroende på vem som leder partiet. Men Löfvens del av Socialdemokratin har en reformhistoria och är känd för budgetdisciplin. Nu är svaren istället återkommande begränsningar och stopp - inte reformer och förändringar. Lägg därtill att retoriken om skattesänkningar som välfärdshot också åkte på patrull.

”Det går inte att sänka skatten och förbättra välfärden, det går inte,” svarade sade statsministern.

Programledarna frågade utifrån Ekonomistyrningsverkets och Riksdagens utredningstjänst siffror hur skattesänkningar kan framställs som något som urholkar välfärden när skolan, omsorgen och vården fick ökade resurser både under regeringen Persson och regeringen Reinfeldt, samtidigt som löntagarna fick behålla mer av lönen.

I den kontexten blev det minst sagt inte helt lyckat när Löfvens ord om ett kommande S-skatteförslag tolkas som att den så kallade entreprenörsskatten 3:12-reglerna kommer att ses över. Här finns problem som också borgerliga partier måste beakta med att arbetsinkomster skattas som kapital, men att sätta likhetstecken mellan höjda skatter och bättre välfärd fungerar inte längre.

Stefan Löfven hade några korta goda stunder. Han verkar trivas som bäst när det gäller nya heta konfliktfrågor som rör stad-land dimensionen eller exempelvis ordning och disciplin i kontrast till en mer radikal kriminalpoltik.

Statsministern backade klokt inte för sin uppfattning att konsumtion av svenskt kött är en förutsättning för ett klimatvänligt svensk jordbruks framtid. Han hanterade den komplexa frågan om höga koldioxidskatters påverkan på bilberoende landsbygdsbefolkning. Även den så kallade ungdomsrabattens borttagande när det gäller påföljder försvarade Löfven med kraft.

Olyckligtvis nog för Löfven är han som mest engagerad i frågor som också betonar skillnaderna mot regeringspartnern Miljöpartiet. Ett parti som han igår nämnde att han vill fortsätta att samarbeta med.

Det var helt enkelt inte statsministerns bästa kväll i valrörelsen i går.