Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
onsdag 23 maj 2012
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
onsdag 23 maj 2012
Ledare 2012-02-15 | Uppdaterad 2012-02-15
Hälften kvar av löneökningen, löd en kampanj under högskatteepokens dagar. I dag är skatterna på arbete väsentligt lägre, men den som tjänar över 48 900 kronor i månaden får fortfarande betala nästan sextio kronor i skatt på varje extra tjänad hundralapp.
Det är emellertid inget mot personen som går på försörjningsstöd och får möjlighet att hoppa in på ett vitt arbete några timmar. Varje krona i intäkt leder till att socialbidraget minskas i motsvarande mån. Marginaleffekten blir alltså 100 procent. Tala om att arbete inte lönar sig. Så uppstår det långvariga bidragsberoendet. Det korta inhoppet kan vara bryggan över till det nya livet. Jobb ger pengar, självkänsla och egenmakt.
Kommunalrådet i Växjö, moderaten Bo Frank har nyligen givet nämnden Arbete och välfärd i uppdrag att undersöka om kommunen på egen hand kan se över kopplingen mellan försörjningsstöd och extrainkomster. Kommunalrådet efterlyser också idéer som kan sändas vidare till regering och myndigheter på hur problematiken kan lösas. Bakgrunden till Bo Franks agerande är en krönika i Smålandsposten av den sociala entreprenören Fredrik Bergman, mannen bakom bland annat det uppmärksammade projektet Macken i Växjö, som just uppmärksammade den låsning som skattesystemet skapar för samhällets mest utsatta. Det är svårt att se att Växjö kan utveckla en egen praxis i strid med det lagstiftade regelverket.
Vad som förefaller okänt är dock att regeringen redan i höstas i budgetpropositionen drev igenom en förändring i linje med önskningarna från Bergman och Frank. En uppfattning som Smålandsposten för övrigt har drivit under flera år. Hela arbetsinkomsten ska inte räknas in vid bedömning av ekonomiskt bistånd. En annan variant som Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi förespråkade var ett riktat jobbskatteavdrag för de med allra lägsta inkomsterna. Reformen ska utredas och träda i kraft nästa år. Preliminära analyser talar om en inkomstförstärkning på över 1 000 kronor i månaden beroende på lön och antalet barn. Tidigare har det uppmärksammats att kunskapen om jobbskatteavdraget är som allra lägst hos de grupper som åtgärden riktas mot - personer utanför arbetsmarknaden eller som arbetar deltid med låga löner. Uppenbarligen är kännedomen låg också om de sociala reformer som regeringen har mejslat fram.
Det är en hård knut som regeringen nu håller på att nystas upp efter engagemang från det moderata socialborgarrådet i Stockholm, Anna König Jerlmyr, kd-ledaren Göran Hägglund och C-ordföranden Annie Lööf. Problematiken är gammal. Men att se skattesystemet som en låsning för personer som tar emot försörjningsstöd låg utanför det Socialdemokratiska tankemönstret, medan allianspolitiker tidigare visade större intresse för höginkomsttagares för arbete avskräckande marginaleffekter. Nu försvinner marginaleffekterna för socialbidragstagarna tidigare än värnskatten.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (37 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
