Annons

Nattis handlar om mer än föräldrarna

Flera kommuner i Sverige utreder behovet av så kallat nattis. Nattöppen barnomsorg är i sig inget nytt. Det har funnits periodvis på orter med många skiftarbeten.
Ledare • Publicerad 31 januari 2015
Foto: Alf Pergeman/TT

Vad som är nytt är att frågan drivs på central politisk nivå. Socialdemokraterna har gjort gemensamma motionskampanjer i landets kommuner. Alliansregeringen har ålagt alla kommuner att utreda behov och förutsättningar för kommunala nattis. Och i de Nya Moderaternas retorik framställs nattis som en nödvändighet för ”ett modernt arbetsliv”.

Men även om det i ideologisk mening råder konsensus finns det fortfarande flera praktiska problem som kommit bort i debatten, och som kan förklara varför bara en tredjedel av kommunerna har infört nattis, och varför bara fyra procent av alla barn i förskolan har omsorg utanför de vanliga tiderna.

Annons

En första aspekt är den som nu fått Socialdemokraterna i Tingsryd att tänka om. Den krasst ekonomiska. Nattöppen omsorg är dyr. I Tingsryd beräknade en utredning från 2010 att det skulle kosta kommunen 2,3 miljoner årligen att tillhandahålla nattis på veckodagar till det tjugotal familjer som var intresserade. En granskning som P4 Kalmar gjorde kom fram till att en nattisplats för kommunerna i snitt kostade 44 procent mer än en ”dagis”-plats.

Skattesubventionen för en vanlig dagisplats för ett barn vars föräldrar arbetar vanligt 5:2 system är redan i snitt mer än 500 kronor per dag. 44 procent dyrare nattis kommer vara svårt att motivera samhällsekonomiskt.

Kommunernas förutsättningar att organisera verksamheten skapar naturligtvis skillnader. Men klart är att många småkommuner kommer se mer ömmande användningsområden för skattepengarna. I Tingsryds fall spelade geografin en gränssättande roll.

En annan mer övergripande fråga är hur arbetstagarens ställning i förhållande till arbetsgivaren påverkas när fler orter skaffar nattis. Historiskt har arbetarrörelsen slagits för att begränsa arbetsgivarens makt över dygnet. Med skattefinansierade nattis på plats blir det svårare för småbarnsföräldrar och för ensamstående att ställa krav vid schemaläggning. Det som ofta beskrivs som en frihetsreform för arbetstagarna kan därför visa sig vara motsatsen.

En sista fråga, som borde vara den första, är på vilket sätt barnen påverkas av att vara borta från hemmet under natten? När det gäller vuxna individer är forskningen mer ense idag än någonsin om att långvarigt natt- och skiftarbete är skadligt för individen och hennes relationer.

Men hur påverkas barn av att flyttas mellan olika sovplatser? Barn är förvisso anpassningsbara. Men samtidigt är dem i ett skede där de utvecklar trygghet och identitet. Värt att notera är att många föräldrar som är intresserade av nattis är frånskilda. Barnen sover ofta redan i två olika miljöer. Nattis blir den tredje.

Man bör också ställa frågan hur barnen påverkas av att vara borta från sin normala hemmiljö under längre perioder. Nattis är nämligen lite av en felbenämning. Det borde kanske snarare kallas dygnis. För om föräldrarna ska sova på dagen, och om barnen ska delta i den ordinarie pedagogiska förskoleverksamheten, kommer barnen behöva stanna på förskolan under lång tid.

Det finns onekligen en efterfrågan på mer flexibilitet i barnomsorgen. Men det borde föras en bredare debatt om vad det får kosta, och hur nattis förändrar maktförhållandena på arbetsmarknaden. Samt naturligtvis: Är det verkligen bra för barnen?

Mathias Bred

Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons