Nej till kommunal munkavle

Ledare Artikeln publicerades

Rättsligt är saken tämligen solklar. En nämndledamot har rätt att rekommendera en gymnasieskola. Ledamoten är inte jävig för att han själv gått på skolan, ej heller för att vederbörande suttit ordförande på ett elevkårsmöte. Om ledamöter i en nämnd saknade yttrandefrihet skulle vi inte ha något demokratiskt samtal. Och ledamotens erfarenheter av skolan är dessutom färska.
Därför är det en märklig för att inte säga trist debatt som uppstått sedan moderaten Oliver Rosengren med några få ord rekommenderat friskolan Procivitas några minuter efter att nyhetschefen på Sveriges Radio Kronoberg på twitter efterlyst vägledningen inför gymnasievalet i Växjö. Kommunrevisionen har sedan tillskrivits av en lärare på en kommunal skola. Och förvånande nog agerar också revisionens ordförande med anledning av skrivelsen. Gymnasienämnden, anser Elsa Jönsson, bör dessutom läxa upp Rosengren. Nämnden föreslås nämligen initiera en diskussion om hur politiker bör arbeta. Det låter som om kommunen skulle införa ett regelverk för ledamöternas yttrandefrihet eller för deras politiska roller, något som naturligtvis inte kan komma på fråga.
Sakfrågan handlar inte om någon myndighetsutövning såsom gynnande av en enskild skola. Där gäller Jönssons krav på objektivitet. Det handlar om ett uttalande dessutom ett tämligen oförargligt sådant. Det måste sättas in i ett sammanhang.
Mot Rosengren framförs också att han suttit som ordförande på ett elevkårsmöte på den aktuella friskolan. Det är heller ingen sak för revisionen att ta ställning till. Något förbud mot dubbla engagemang i nämnder och i föreningslivet finns inte i kommunallagen. Och ett elevkårsmöte kan för övrigt knappast jämställas med till exempel ett ordförandeskap på en bolagsstämma eller i betydelsefull elitsatsande förening. Det saknas helt enkelt proportioner.
Om Rosengren är lämplig eller inte att företräda sitt parti i nämnden avgör den Moderata fullmäktigegruppen i Växjö. Den Moderata gruppens förtroende och förmåga att se till elevens bästa prövas av väljarna i allmänna val. Revisionens ordförande går därför långt utanför sitt mandat när hon i sin roll kritiserar en enskild nämndledamot och talar för en reglering av den lokala demokratin. Rosengrens korta twittersvar är således den lilla frågan. Kommunrevisionens ordförandes agerande den stora. Revisionens granskning partipolitiseras nu, den blir långtifrån objektiv för att använda ordförandens egna ord. Och det är inte bra.
Ledamöterna i gymnasienämnden måste rimligen se till gymnasieelevernas bästa. Det är inte huvudmannaskap i sig som är det primära. Nu är inte nämnden någon beställare eller upphandlare av friskolornas verksamhet - däremot ansvarar den för de kommunala skolorna. Men detta system skulle också förlora i legitimitet om nämndledamöter ensidigt ställde sig bakom den kommunala gymnasieskolan, vilket också krävts i debatten. Gissningsvis skulle för övrigt företrädare för friskolor och kanske någon moderat då också snabbt tala om kommunalt gynnande av den egna verksamheten och bristande konkurrens. Om de fristående skolorna dessutom kunde peka på bättre resultat hos eleverna skulle dylika rekommendationer från ledamöter te sig anmärkningsvärda. Men likväl tillåtna.