Norskt fellesskapsval

Ledare
Den lilla kommunen spelar stor roll i Norge

En stor kommunreform delar Norge inför måndagens val. Samtidigt fortsätter småkommunerna att spela en större roll än i Sverige.

Artikeln publicerades 7 september 2017.

När rösterna i det norska Stortingsvalet redovisas i tv brukar i vanlig ordning resultatet från Rømskogs kommun som ligger invid gränsen mot Sverige och västra Värmland presenteras först.

På måndag kan det bli för sista gången. När en större kommunreform ska rita om den norska kartan ska lilla Rømskog med under 700 invånare slås samman med Aurskog-Høland.

Det sker i vart fall inte med något grönt ljus från kommuninvånarna. En dryg majoritet, 52 procent, sade i en folkomröstning nej till sammanslagning.

Kommunstyrelsens ordförande från Kristelig Folkeparti, Thor Håkon Ramberg, är oroad att Rømskog ska ”slukas upp”, men ser inget alternativ när jag talar med honom.

- Vi är för sårbara som liten kommun när det gäller bland annat kostnader för administrationen.

Frågan om kommunsammanslagningar speglar ett Norge i förändring och är betydelsefull i valrörelsen. Den polis som efter Utøya skulle bli mer professionell kritiseras nu för centralisering och för att överge landsbygden.

Den laddade vargfrågan växer. Det är kanske ingen slump att det var en norsk statsvetare, Stein Rokkan, som vidareutvecklade teorier om stad-land och centrum-perifer.

Nu vädrar det norska Senterpartiet morgonluft. Det är ett betydligt mer agrart, populistiskt präglat och ekonomiskt vänsterinriktat parti än det svenska systerpartiet. Om partiet hamnar i regeringsställning lovar partiet att riva upp de sammanslagningar som skett med tvång.

Få nationer har som Norge och Sverige varit så präglade av socialdemokratiskt maktinnehav. Men samtidigt är Norge både mer individualistiskt präglat och mer traditionellt än Sverige.

De märks också i kommunfrågan.

Som statsvetaren Erik Wångmar vid Linnéuniversitetet konstaterat i sin doktorsavhandling var de svenska kommunreformerna ett uttryck av modernitet, de skulle möjliggöra välfärdsstatens expansion.

I Norge finns istället en större tilltro till lokalsamhället. Ordet ”felleskap”, ungefär gemenskap och samhörighet, är vanligt förekommande i norskan och saknar intressant nog en exakt svensk motsvarighet.

Det norska samhället rymmer också värderingskonflikter. Mellan språken bokmål och nynorsk där det senare talas på delar av landsbygden, mellan det religiösa Vestlandet och det mer sekulära huvudstadsområdet. Och mellan fjordarnas historiska samhällen och inlandets industrikluster. Det är dimensioner som också skär genom partierna.

Kommunstyrelsens ordförande i Askim, Thor Hals, (Høyre) ser dock reformen som nödvändig.

På hans skrivbord i rådhuset ligger invid kartan över de fem kommuner som ska slås samman två skisser på det kommande storkommunvapnet som är En häst.

- Den nya skissen ser snällare ut, säger han.

Och medan många sett reformen som teknokratisk och centralistisk framhåller Thor Hals att dagens system med småkommuner innebär en rad interkommunala samarbeten som är ineffektiva och som präglas av indirekt demokrati. Och han bedömer att sammanslagningarna kommer att fortsätta.

- Detta är bara det första steget, säger han.

Ja, för Norge är det en stor förändring. Men även efter en kommunreform spelar den lilla kommunen en större roll i Norge än i Sverige.

Med reformen går Norge mot 354 kommuner från dagens 428. Då har Norge 5,2 miljoner invånare mot Sveriges 10 miljoner.