Öppet brev till Fredrik Reinfeldt

Ledare Artikeln publicerades
Foto:Daniella backlund/SvD/TT

Bäste Fredrik Reinfeldt,

jag har följt dig sedan valet 2006. Då var jag 17 år och jag minns att det låg något nytt i luften när jag åkte till skolan morgonen efter valnatten. För en ung och politiskt intresserad person var det fascinerande att se, vad jag då såg som, tillvarons stora kugghjul i rörelse. Jag har i takt med att mitt medvetande och omdöme utvecklats börjat ana vilket enormt arbete och uppoffringar som låg bakom den valsegern. De ansträngningarna håller just nu på att summeras och berättelsen om Reinfeldtregeringarna skrivas. Jag förstår att du är mån om att det blir rätt och därför sticker ut hakan i offentligheten igen.

Innan jag går in på det borde jag gratulera till det nya jobbet på Bank of America, världens tredje största företag. Vi var många som undrade vad du skulle göra efter din abrupta avgång i samband med valet 2014. Det var nog ingen som trodde att du skulle bli månskensbonde och aktivera dig i hembygdsföreningar. Det är dock lite förvånande att du inte sökte dig till någon hjälporganisation som Röda Korset eller Rädda Barnen. Banker kan förvisso också förändra världen.

Du har länge varit engagerad för att hjälpa människor i nöd. Men ibland har det varit svårt att tolka om du vill hjälpa dem för deras skull eller för att du vill att de ska forma Sverige till ett land som du kan trivas i. Det började med din vädjan till det svenska folket om att öppna sina hjärtan. Senare, efter valet 2014, sa du att det finns "oändliga fält och skogar. Det finns så mycket plats man kan tänka sig. Den som hävdar att landet är fullt måste visa var det är fullt". När du sa det så trodde jag inte mina öron. Har vi haft en statsminister som inte förstått att all mark i Sverige ägs av någon? Har den svenska migrationspolitiken byggt på att Sverige utanför Stockholm är vilda västern?

Två år senare talade du på en konferens i Finland. Då sa du "Samhällen där alla tror på samma gud och gör samma saker är urtrista". Det är en provocerande sak att höra från en person som tidigare angett Da Buzz och Camilla Läckberg som kulturfavoriter. Är det detta som legat till grund för ditt engagemang för ökad invandring till Sverige? Att Sverige, som för övrigt är ett av Europas mest sekulariserade länder, varit för tråkigt för dig. Jag kan bara beklaga att du inte haft tid eller vilja att utforska den svenska kulturen.

Något som du kanske inte tänkt på är att de personer som flyr hit ofta är präglade av en monolitisk enhetskultur. Det är också det som ibland gör integrationen så svår. Samt att kulturen de ska inympas i har funnits i landet i cirka tusen år. Under dina regeringar gick integrationen från att vara på de "inföddas" villkor till att ske på de nyanländas.

Ditt senaste utspel om att "Jag har ägnat några veckor åt att träffa folk och fråga i detta kollapsens land hur julhelgen var. Hur var det att fira jul i kollaps?" är raljant. Du underkänner människors oro, människor som litade på att du och andra ledande politiker företrädde deras intressen. Intressen som att ha ålderdomen tryggad och att barnen får den hjälp de behöver i skolan. Nu varnar ekonomer för att staten behöver få in 30-45 miljarder under de närmsta åren för att täcka de senaste årens asylinvandring. De pengarna kan ju lånas, kanske från din nya arbetsgivare?

När Alliansen kom till makten fanns det behov av förändringar. Den viktigaste av dem var inte sänkta skatter utan en attitydförändring. Du ledde arbetet i att göra personligt ansvarstagande till utgångspunkten igen, vilket jag är tacksam för. Dock kommer jag aldrig förstå varför du inte försökte lära känna det sovande folket som du, till och med när du inte har något att vinna på det, visar ringaktning för.

Allt gott, och lycka till med det nya jobbet!