Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
torsdag 24 maj 2012
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
torsdag 24 maj 2012
Ledare 2012-02-10 | Uppdaterad 2012-02-09
När polisens eget fackförbund får frågan om vilken enskilt beslut som är viktigast för den framtida polisen pekar ordföranden Lena Nitz på behovet av en ny akademiserad utbildning.
Det kallas polishögskola i dag, men poliseleverna får inga akademiska poäng för sina studier. Däremot får de studieskulder. Polisförbundet är långtifrån ensamt om att kräva en mer kvalificerad utbildning för ordningsmaktens män och kvinnor. En utredning med samma slutsatser ligger och samlar damm på justitiedepartementet.
Riktningen mot professionalisering och specialisering fick en skjuts framåt inte minst när Växjö universitet fick uppdraget att driva den tredje svenska polisutbildningen. Och kraven ter sig befogade. Polis ter sig i dag som varande ett samlingsnamn för en rad olika uppgifter inom en och samma brottsbekämpande organisation. Uttryckande poliser behöver i vardagen språkkunskaper och kännedom om historiska eller religiösa frågeställningar. Ur rättsäkerhetssynpunkt är språkkunskaper av central betydelse när utredaren skriver förhören som ingår i en förundersökning.
Men när Rikspolisstyrelsen fastställer de formella antagningskraven till polisutbildningen väljs den motsatta vägen. I likhet med Försvarsmaktens nya krav på soldater är det fråga om en sänkning av kompetenskraven. Från ett jämställdhetsperspektiv ter det sig rimligt att de fysiska kraven på en polisaspirant är lika för män och kvinnor. Här ska dock jämställdheten öka genom att kraven på männen sänks. Då hör det till saken att de ofta uppmärksammade fysiska testerna inte alls kräver att aspiranten är någon elitidrottsman. Två kilometer löpning ska till exempel avklaras på tiden 10:15. Det klarar såväl kvinnor som män med riktiga ambitioner.
Om försvarsmakten sänker kraven för att öka antalet sökande verkar polisens förändring sker för att bredda rekryteringen, enligt ett tidigare uppdrag från regeringen. Om polisens antagning tidigare anklagats för att ha präglats av positiv särbehandling eller kvotering gällande kön tycks det här vara ambitionen att attrahera grupper med svag tidigare utbildning.
Ett ordförståelseprov slopas, liksom kravet på genomfört högskoleprov. Den sökande behöver heller inte genomföra något lämplighetssamtal på en polisstation. Polisen tycks ha stor tillit till en haltande gymnasieskola eftersom de lägsta kraven på godkänd räcker som behörighetsgrund till utbildningen. Till det kommer också ett villkor på bland annat den kortaste kursen i samhällsvetenskap. Ambitionen att i identitetspolitisk anda rekrytera aspiranter med låga kunskaper i samhälle och språk bygger på den felaktiga utgångspunkten att kårens sammansättning etniskt är avgörande för polisens förtroende. Det är polisens möjligheter att klara upp brott och skydda medborgarna som det handlar om!
Och det kan inte vara polisens eller försvarets uppgift att minska ungdomsarbetslösheten till priset av att professionaliteten och förtroendet för kåren får sig en törn. Polisens möjligheter att rekrytera aspiranter från olika samhällsgrupper skulle istället förbättras om yrkets status höjs. Polisfackets idéer om att förstärka utbildningen ter sig mer lockande än Rikspolisstyrelsens beslut att sänka antagningskraven.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (39 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
