Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
torsdag 24 maj 2012
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
torsdag 24 maj 2012
Ledare 2011-08-15 | Uppdaterad 2011-08-12
Östersjön skulle kunna vara ett fredens hav, men är det inte. Varför? Problemet heter Sverige. Den slutsatsen är inte orimlig att dra utifrån en analys som Krigsvetenskapsakademin har gjort av Sveriges nuvarande säkerhetspolitiska inriktning.
Med brett stöd i riksdagen förklarade regeringen 2008 att Sverige skulle vara "solidariskt" med sina grannländer i händelse av en militär konflikt i svenskt närområde. Regeringen förklarade att Sverige skulle vara villigt att både ge och ta emot militärt stöd.
Den svenska neutralitetspolitiken avskaffades 1992 och kom då att ersättas av alliansfrihet i kombination med ett nära samarbete med Nato. Sen dess har Polen och de baltiska staterna blivit medlemmar i såväl Nato som EU. I en militär konflikt i Östersjöområdet kommer Sverige att påverkas oavsett om vi vill det eller inte. Det var för att svara upp mot denna verklighet som Sverige utfärdade sin ensidiga "solidaritetsförklaring". Budskapet till omvärlden skulle vara att vi inte vill vara med i en försvarsallians, men att vi kan tänka oss att hjälpa till ändå.
Vad regeringen inte har gjort är dock att analysera de faktiska konsekvenserna av denna solidaritetsförklaring? Vad krävs av försvarsmakten rent konkret? Den uppgiften har nu Krigsvetenskapsakademin på eget initiativ tagit tag i, i antologin Till bröders hjälp: Med sikte på en svensk solidarisk strategi.
Slutsatserna är deprimerande. Ett flertal av de bidragande författarna konstaterar att solidaritetsförklaringen saknar trovärdighet så länge den inte backas upp med handling. Det mest talande exemplet är bristen på samövning med andra länders förband. Militära operationer är extremt komplicerade och övningar är avgörande för hur väl de ska lyckas. Om svenska och tyska ubåtar ska samverka med varandra måste de lära känna igen varandra, hur de rör sig, var de befinner sig och så vidare. Annars kommer de att angripa varandra. Sådana övningar sker inom Nato, men Sverige deltar inte i dessa annat än undantagsvis, eftersom vi inte är medlemmar av alliansen.
Det finns väl ingen risk för en militär konflikt i Östersjöområdet? tänker säkert någon. Men säkerhetspolitik går inte ut på att skydda sig mot uppkomna hot, utan förhindra att de ens uppstår. Polen, Litauen, Lettland och Estland har dragit slutsatsen att det bästa sättet att övertygande visa för Ryssland att aggression aldrig kommer att löna sig är att ansluta sig till Nato. Trots detta finns det en svaghet även i deras plan. Ett försvar av Östersjön som fredens hav kräver egentligen en medverkan från Sveriges sida, ett land som säger sig vilja hjälpa till men inte har lagt två strån i kors för att göra det.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (39 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
