På plats i Almedalen: Sjöstedt slår mot kvinnorna

Ledare

Vänsterledaren vill på en och samma gång lyfta fram och begrava frågan om vinster i välfärden.

Artikeln publicerades 5 juli 2013.

Enligt Sjöstedt är det hans partis skyldighet i svensk politik att inta en förbudslinje. När han jämför grundlagens skydd för den privata äganderätten med avsaknaden av kollektivets dito förstår man varför han är ensam om den uppfattningen.
Samtidigt är det så vinstfrågan ska desarmeras i valrörelsen. Genom att kräva en grundlagsändring för att skydda ”det vi äger gemensamt” skjuts frågan på framtiden. För att ett sådant förslag ska gå igenom krävs två beslut av riksdagen, med val emellan. Kompromissen för att få stöd av Vänsterpartiet kan möjligen bli en intetsägande utredning. Ett förvisso lågt pris för stabilitet i en eventuell rödgrön regering. På så sätt kan Sjöstedt fortsätta att vara tydlig i en fråga som i praktiken försvinner från dagordningen.

Utspelet riktar sig annars främst till LO-kollektivet, där motståndet mot vinster har stöd. LO:s linje ligger också relativt nära Vänsterpartiets, medan såväl Socialdemokraterna som Miljöpartiets respektive partiledningar inser vikten av såväl privata investeringar som möjligheten att tjäna pengar på idéer och arbete. Även om friskoleföretag ibland går omkull är de flesta verksamheter små och låter redan i dag de mindre vinsterna gå tillbaka till verksamheten. Fåtalet aktörer som missköter sig är inte representativa för sektorn i sin helhet.

Visst har försäljningar av kommunal och landstingsägd egendom överlåtits till underpriser. I Almedalen tog Sjöstedt vårdcentralen Serafen i Stockholm som exempel. Priset utgick från inventarier, medan patienterna och det geografiska läget inte ingick. Efter fyra år gjorde köparna en rejäl vinst vårdcentralen såldes vidare. Men avknoppningar sker ofta i syfte att låta personalen utveckla verksamheten. Det är heller inte det initiala priset som är avgörande, utan vad som sker på längre sikt. En vårdcentral som inte är populär är heller ingenting värd. Läkarna som köpte vårdcentralen hade inte haft råd med den om priset varit marknadsmässigt.

För stora skillnader är dock inte acceptabla. På den punkten har borgerliga partier haft anledning till självrannsakan. Men bilden behöver kompletteras. Inte minst har kvinnors företagande gynnats av den här typen av avknoppningar. Det feministiska Vänsterpartiet tycks blint för det faktum att kvinnor bara utgör 22 procent av företagare med anställda i Sverige. Trenden med ökat kvinnligt företagande, som sker inom vården, skolan och omsorgen vill Sjöstedt nu sätta stopp för.
Inte så konstigt att Vänsterpartiet upplevs som en oönskad kamrat i det rödgröna blocket. I valet mellan att stärka kvinnors ekonomiska makt och ett starkare offentligt ägande väljer Vänsterpartiet det senare.