Politisk kyrka vinner

Ledare Artikeln publicerades
Den som vill se en opolitisk kyrka måste bli politisk för att ha en chans.
Foto:

Den 17:e september är det kyrkoval för Svenska Kyrkan, Sveriges största religiösa samfund och medlemsförening. Åsikterna om kyrkans karaktär går som man kan förvänta sig av en organisation med cirka se miljoner medlemmar isär.

Under våren har debatten tagit fart och får nog sägas ha högre temperatur än på länge. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna är de sista politiska partierna som fortfarande ställer upp i kyrkovalet.

Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna har funnit varandra och låst hornen. Båda partierna är fast beslutna om att forma kyrkan efter sina politiska ideologier och använder motparten som hävstång för att lyfta väljarna från sofflocken. Valdeltagandet brukar ligga på drygt tio procent av medlemsskaran. Det råder dock delade meningar om detta är för lågt eller för högt.

Människor är medlemmar i Svenska Kyrkan av olika anledningar men det är svårt att inte se att en stor del av medlemmarna är det på grund av slentrian. Det är också uppenbart att vissa av dem som röstar har sin främsta lojalitet hos kyrkan medan andra har den hos partierna. Det är inget konstigt men något som bör diskuteras när det kommer till vem som skall ha inflytande över kyrkan.

Statsminister Stefan Löfven (S) berättade nyligen om sitt engagemang för samfundet. Han berättade om att han inte tror på Gud men finner kyrkor rogivande. Vilket inte är svårt att förstå. Svenska Kyrkan förvaltades under stora delar av nittonhundratalet av socialdemokratiska regeringar som mer eller mindre framgångrikt försökte forma kyrkan till att likna en religiös överbyggnad med syfte att ge legitimitet och djup åt den politiska rörelsen. Stefan Löfven vill se en fortsättning av detta: "Kyrkan kommer att vara en intressant arena för socialdemokratin inom oöverskådlig tid, jag kan inte se slutet på det engagemanget."

Det här har Sverigedemokraterna tagit fasta på. Partiet har under årens lopp samlat faktiska och upplevda oförrätter på hög för att kunna ge igen med samma mynt i händelse av att man skulle vinna makten. Särbehandlingen av partiet i form av ändrade och anpassade spelregler för att missgynna det har blivit till en drivkraft för SD. Deras vision för kyrkan utgår från tradition och kulturkristendom men har ungefär samma mål som Socialdemokraterna, att skapa djup och förankring åt den egna ideologin.

Hur är det då med Centerpartiets kyrkopolitik? I kommunikationen återkommer man till det närodlade och ansvarstagande. Man vill se en kyrka som formas nerifrån och upp. En av de viktigaste personerna bakom valprogrammet är Margareta Andersson från Åseda som har ett långt politiskt och kyrkligt engagemang bakom sig. Det är dock tydligt att Centerpartiet har svårt att hantera kyrkan som något annat än en medlemsförening som erbjuder tillfällen till ansvarstagande.

Den traditionellt borgerliga synen på samhället som något uppbyggt av olika sfärer som mår bäst när de får leva efter egen logik har inte kunnat göra sig gällande i kyrkomötet. Den har hittills inneburit att högern lämnat fältet öppet för andra som ser sitt ideologiska bidrag som oumbärligt. Höstens val ser ut att bli ytterligare en seger för politiseringen av kyrkan.