Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
torsdag 24 maj 2012
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
torsdag 24 maj 2012
Ledare 2012-01-26 | Uppdaterad 2012-01-25
Kritiken från vanligen så diskreta lärare är stenhård mot neddragningarna på 13 miljoner kronor på gymnasieskolan i Växjö. I sig är debattinläggen intressanta och speglar den nya tidens anda.
Det är inte de fackliga organisationerna som står som avsändare. En annars så vanlig partipolitisk dimension saknas. Bortsett från väl magistrala personangrepp mot gymnasienämndens ordförande, kristdemokraten Rene Jaramillo från lärarna på Teknikum och det förvånande faktumet att det finns en anonymitet bakom undertecknarna ger det avsändaren en stark grad av legitimitet. Lärarna kräver inte - vilket visserligen kan vara befogat - i dessa utspel högre löner utan talar om bildningsideal och måluppfyllelse. Texterna andas engagemang för kunskap och elevers framtid.
Men det finns också en annan sida att beskriva. Varför sker neddragningarna? Svaret återfinns i gymnasieutredningen. Den gamla gymnasieskolan var dyr. Den låga genomströmningen, det vill säga att bara sex av tio elever klarade målen, ledde till stora kostnader inom gymnasieskolan och för undervisning inom Komvux för dem som halkat efter. Mängden olika studievägar gjorde undervisningen dyr. Det krävs lärare i mindre grupper. Den tidigare frånvaron av en arbetslivsorienterad yrkesutbildning bidrog i sin tur till arbetslöshet och kostnader för kommunerna i form av försörjningsstöd.
"Avsevärt sänkta kostnader är möjliga" skrev gymnasieutredningen som poängterade att höjd kvalitet och lägre kostnader var möjliga. Ingen kan blunda för utredarens slutsats. Färre studievägar, avskaffade individuella program, reformerad yrkesutbildning och högre krav på behörighet stärker kunskapsskolan, men pressar också kostnader. Dessa fakta lyser helt med sin frånvaro i debatten.
När regeringen skurit ner statsbidragen till gymnasieskolan med 675 miljoner kronor är också besparingen mindre än vad som i praktiken föreslogs i utredningen. Justeringen slår jämt på kommunala som fristående skolor. Gissningsvis väntar i kombination med lägre årskullar lägre vinster inom friskolebranschen. Vinstdebatten går säkerligen där till historien. Gymnasieutredningen talade för övrigt - mindre uppmärksammat - om att samarbete mellan kommunala och fristående skolor kommer att bli nödvändigt.
Problemet är att flera av de besparingar som väntas kan beskrivas i termer av dynamiska effekter. Att en del av det svenska utanförskapet - och den jämförelsevis höga ungdomsarbetslösheten - i dag beror på brister inom gymnasieskolan säger i dag få emot. Det lär dock ta tid innan bättre resultat i skolan leder till sjunkande ungdomsarbetslöshet och lägre kostnader för försörjningsstöd, inte minst när konjunkturutvecklingen ser mörk ut. Besparingarna tas ut innan reformen trätt i kraft. Sveriges kommuner och landsting - med en borgerlig majoritet - hör också till dem som kritiserat regeringens ekonomiska prognoser. Ministären anklagas för att föra över statens kostnader på kommunerna. Här riskeras ett stort politiskt förtroendekapital. Besparingen sker inom ett av regeringens mest prioriterade områden - utbildningen. Och om resultaten uteblir ställs den relevanta frågan varför vinsterna av en gymnasieeffektivisering inte kom skolan till godo.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (39 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
