torsdag 18 mars 2010
torsdag 18 mars 2010
Ledare 2010-02-08 | Uppdaterad 2010-02-05
I en tidigare krönika i Smålandsposten nämnde vad som kan göra så att de borgerliga partierna funderar på att bilda en valallians inför riksdagsvalet i år. Men efter riksdagsvalet skulle en valallians ge vissa problem för de borgerliga partierna.
En fördel skulle vara att de borgerliga partierna skulle manifestera en starkare enighet. Opinionsstödet kunde då öka för den borgerliga alliansen, ungefär som vid bildandet av Allians för Sverige inför valet 2006. Dessutom kunde den borgerliga alliansen sluta oroa sig för om Centerpartiet och Kristdemokraterna skulle trilla ur riksdagen. En borgerlig valallians skulle inte vara i närheten av 4-procentspärren och alla fyra riksdagspartier skulle vara kvar i riksdagen.
Men valallians kan ge vissa problem för de borgerliga partierna efter riksdagsvalet. Det grundar sig på hur ett politiskt parti definieras i regeringsformen, en av Sveriges grundlagar. Enligt regeringsformen är ett parti varje sammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under särskild beteckning. Då de fyra borgerliga partierna vid en valallians har en gemensam partibeteckning högst upp på varje valsedeln innebär detta att riksdagen skulle betrakta den borgerliga valalliansen som ett parti, inte fyra. Detta får konsekvenser.
För det första skulle de borgerliga partierna inte få representeras med var sin partiledare i riksdagens talarstol vid partiledardebatterna. Om de borgerliga riksdagsledamöterna väljs in under gemensam partibeteckning har de bara rätt att uppträda med en partiledare i debatten. Kanske kan partiledarna turas om, men någon enkel lösning på detta problem finns inte.
För det andra skulle de borgerliga partierna få en mindre del av riksdagens partistöd. Som det är nu får varje parti oavsett storlek ett grundstöd av riksdagen. Till detta kommer ett stöd som ökar med varje riksdagsledamot som ett parti har. Men vid en borgerlig valallians skulle endast det sistnämnda stödet vara det samma som om de borgerliga gick fram i riksdagsvalet som fyra oberoende partier. Riksdagens grundstöd till de borgerliga partierna skulle då minska från drygt 23 miljoner kronor till knappt 6 miljoner kronor.
Låt mig gissa att dessa problem är överkomliga för de flesta borgerliga politiker och väljare om den borgerliga alliansen vinner valet i höst och kan fortsätta att regera. Men om de inte vinner kan det vara ganska problematiskt att inte riksdagen betraktar de borgerliga partierna som fyra utom som ett. De borgerliga partiernas frihet att agera har då minskat.
Magnus Hagevi
Statsvetare
Linnéuniversitetet
Magnus Hagevi pekar på möjlighet för alliansen att försäkra sig mot risken för röstbortfall om bortröstade småpartier trillar ur. Han visar också på konsekvenserna av att använda metoder som påminner om mygel vid riksdagsvalet. Även om moderaterna likt en Boa Constriktor ändå sakta sväljer de borgerliga småpartierna så förväntar sig väl väljarna att deras eget parti ska överleva och inte smältas till föda i ormens buk för att sedan bli avföring.
Låt valet ske med blanka vapen. Varje parti får gå till val på egna meriter och sen får väljarna avgöra om de är värda att ta plats i riksdagen. Om svensk inrikespolitik ska bestämmas av riksdagspartiernas ekonomi börjar vi närma oss en USA-modell där valrörelserna kostar miljarder och där därför risken för mygel och svek är stor. Alliansen borde inte vara orolig, den hävdar ju med stor patos sin egen förträfflighet, det som saknas är konkreta bevis på att den finns i verkligheten.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (27 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
