tisdag 09 februari 2010
tisdag 09 februari 2010
Ledare 2009-10-16 | Uppdaterad 2009-10-15
Var finns Rädda barnen i debatten om hedersvåld, barnäktenskap och förtryck av unga flickor? I dessa centrala barnrättsfrågor har organisationen en alltför låg profil.
I Göteborgs-Posten ser Lars Åberg ett mönster som präglar den länge så välrenommerade organisationen. Samverkansprojekt om jämställdhet och barnuppfostran med manliga invandrarorganisationer och religiösa samfund läggs ned - trots att projektet tidigare ansetts fungera mycket väl. Bokprojekt om bland annat hedersvåld i Libanon och i de palestinska områdena avbryts. Ett annat projekt riktat till svenska niondeklassare om "frihet och heder" rann mer eller mindre ut i sanden. Den gemensamma nämnaren i de olika fallen är en rädsla för att stöta sig med föräldrar och för att i den offentliga debatten bli beskylld för att vara främlingsfientlig. Barnrättsfrågorna ersätts av en mer traditionell konfliktfri välgörenhet. På det hela taget ger Åberg en oroande bild av en folkrörelseorganisation som fjärmat sig från medlemmar och idéer. Organisationer som för övrigt också sällan granskas. men även "NGO:s " som Rädda barnen har intressen. Även organisationer som Rädda Barnen gör avvägningar som är intressanta för fler än medlemmarna.
Utvecklingen är trist eftersom få organisationer som Rädda barnen har sådana förutsättningar att bidra till den offentliga debatten på området. Rädda Barnen har ett brett och stort förtroende. Organisationen har också erfarenhet både av insatser i Sverige och i andra länder. I detta fall sammanfaller frågorna; det är strukturer som finns internationellt som också finns i Sverige. Det är också betydelsefullt att det är organisationer som Rädda Barnen som bedriver opinionsbildning och informationskampanjer i frågan. Staten åtnjuter på detta område inte någon större legitimitet. Civilsamhällets organisationer kan däremot fungera som en brygga mellan kulturer och etniska grupper.
Visst finns det i debatten om barns rättigheter röster som inte visar någon som helst respekt för föräldraansvar eller minoritetsgruppers rätt till religionsutövande. Inte sällan har personerna själva bakgrund i länder där den politiska och religiösa friheten är minimal. Genom appeller som nej till hedersvåld får grupperna legitimitet. Men på programmet finns också tydliga ställningstaganden mot så kallade religiösa friskolor och en allmän nedvärdering av föräldraskapets skyldigheter. Familj är lika med förtryck.
Inget tvingar Rädda Barnen att campera i hop med sådana krafter. Där finns aldrig medvetandet om barnets till "omvårdnad av sina föräldrar" eller någon acceptans för barnkonventionens övriga paragrafer. Och just barnkonventionen är ett alldeles utmärkt dokument att utgå från i debatten om barns villkor i Sverige. Utsatta barnb behöver nu som förr Rädda Barnens hjälp.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (23 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
