Rakt hot eller yrsel?

Ledare
Foto:
Foto:

I god tid före valet annonserar statsminister Stefan Löfven ett antal handgripliga åtgärder för att stävja eventuella försök av främmande makt, läs Ryssland, att påverka valutgången. Det handlar om sådant som att hjälpa de politiska partierna att hindra dataintrång i sina system, att Myndigheten för samhällsberedskap, MSB, samlar olika medieaktörer för information om cybersäkerhet och manipulation. Och inte minst skall alla partiledare träffas för en gemensam genomgång av hotbilden.

Artikeln publicerades 21 mars 2017.

Det här är mycket bra, och precis som Löfven påpekar handlar det om värderingar som står över partipolitiken. Det är det svenska samhällets demokratiska tålighet som prövas.

Samtidigt finns anledning att vara vaksam mot vissa inslag i denna nya medvetenhet.

Mer än en minister har redan hunnit avisera att man kan tänka sig olika former av offentliga instrument för att lära medborgarna att skilja mellan sant och falskt i debatten. Så kallade alternativa fakta skall få svårare att nå genomslag.

Men här vidrörs något principiellt mycket känsligt. Är det ytterst politiskt sammansatta organ som skall avgöra vad som är dagens sanning och inte? I bortre änden av en sådan ordning lurar även där ett hot mot demokratin.

Beredskapen mot ryska påverkansattacker mot de västliga demokratierna är en sak. Allmän intellektuell yrsel är en annan, och bör inte lika självklart bekämpas av just statsmakten.

Citat: "Är det ytterst politiskt sammansatta organ som skall avgöra vad som är dagens sanning och inte?"