Ramberg i paradiset

Ledare Artikeln publicerades
Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg framför Tryggerska villan.
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT
Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg framför Tryggerska villan.

Världen saknar inte direkt grymma envåldshärskare. Och visst hörs kritik mot dessa i samhällsdebatten. Men den som googlar ordet bojkott finner bara ett land bland de översta tio träffarna. Det landet är en demokratisk rättsstat och heter Israel. Oavsett vad man tycker om den arabisk-israeliska konflikten är förmenta människorättsaktivisters ensidiga fokus på Israel fascinerande. Det aktuella fallet med Maldiverna och Israel-kritikern Anne Rambergs relation till denna önation är särskilt illustrativt.

Önationen Maldiverna hade val i söndags. Den sittande presidenten förklarade sig besegrad under måndagen. Med begränsad pressfrihet, icke-existerande religionsfrihet, systematiskt fängslande av oppositionella, repressalier av systemkritiker och en diktator som med undantagstillstånd avskaffat rättsstaten har det förvånat många att avträdet skedde utan mer motstånd. Det ger hopp, men det förringar samtidigt inte de grova människorättsövergrepp som skett - och sker - i stor skala.

Anne Ramberg är generalsekreterare för Advokatsamfundet. I somras intervjuades hon av Dagens Industri (14/07/2018) under temat ”Veckans resenär”. I den korta intervjun lyckas hon med konststycket att först hylla Maldiverna som ett paradis för att i nästa andetag ensidigt fördöma Israel. Kontrasten blir tragikomisk, även om Maldivernas sandstränder säkert i en objektiv bemärkelse kan kallas paradisiska.

Med Advokatsamfundet som plattform har Ramberg i åratal sysslat med aktivistisk opinionsbildning. I en uppmärksammad radiointervju krävde hon exempelvis att svenskarna skulle göra ”avkall på sin välfärd” istället för att ändra migrationspolitiken. I samband med att den nya migrationslagstiftningen antogs hävdade Ramberg att Sverige och EU nu var ”allierade med IS och Assad”. Hon har kallat en moderat riksdagsledamot för ”taltratt” åt ”bruna råttor” och hon har jämfört förslag om tiggeriförbud med tyskt 1930-tal.

Det huvudsakliga problemet med detta är inte åsikterna i sig utan att Ramberg uttrycker dessa uppfattningar i sin roll som generalsekreterare. Advokatsamfundet har stadgar som fastställs av regeringen och det är reglerat i lag att samfundet ska ha vissa uppgifter. Samfundet är alltså i viss utsträckning del av rättsväsendet.

Att generalsekreteraren använder sin ställning till ren opinionsbildning är inte ägnat att stärka allmänhetens förtroende för advokatkåren (även om det under inga förhållanden är olagligt; det finns ingen skyldighet till opartiskhet för samfundet som för en myndighet).

Den politisering av Advokatsamfundet som Ramberg står för är olycklig. När Ramberg går i pension nästa år får vi hoppas att samfundet hittar en efterträdare som har en mer balanserad syn på samfundets roll i samhällsdebatten.

Kritik mot Israel är något som verkar ligga Ramberg särskilt varmt om hjärtat. Hon har i åratal demoniserat Israel. Hon gör det med apartheidjämförelser och tortyranklagelser, och hon gör det utan att med ett ord nämna de terrororganisationer som utgör ett existentiellt hot mot landet.

Maldivierna har hon så vitt det går att notera enbart gjort ett publikt uttalande om. Färgglada fiskar och turkosa vatten.