Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
torsdag 24 maj 2012
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
torsdag 24 maj 2012
Ledare 2011-09-07 | Uppdaterad 2011-09-06
14 000. Så många elever gick ut nian i våras utan betyg i svenska, engelska eller matematik. Det är en siffra som är högre än förra året. I ljuset av det känns utbildningsminister Jan Björklunds (FP) besked om satsningar i matematik relevant. 2,6 miljarder kronor ska satsas på ett så kallat mattelyft i svensk skola, föreslås det inför höstens budget. Pengarna ska gå till fortbildning av lärare i matematik och fler mattetimmar i grundskolan.
Att budgetposten gäller förbättringar i matematikundervisningen, och inte höjda lärarlöner får ses som en kompromiss för Folkpartiet. Jan Björklund har bland annat i sitt sommartal varit tydlig med att höjda löner för lärarkåren var Folkpartiets främsta fråga inför höstens budget. Men precis som Kristdemokraterna fick Folkpartiet alltså inte genom sin hjärtefråga i förhandlingarna. Att från statligt håll gå in och höja lönerna för en specifik yrkeskår får ändå anses vara en märklig politisk bedrift. En sak är att återupprätta systemet med lektorer och adjunkter, som ju Folkpartiet förespråkar. Men det kan ifrågasättas om det är politiker som ska sköta löneförhandlingarna i lärarkåren.
Svenska elevers, över lag, dåliga matteresultat i internationella jämförelser har länge varit välkända, och det är en utveckling som har gått utför de senaste åren. Att regeringen då föreslår att 1,3 miljarder av höstens budget går till att utrusta lärare för att göra ett bättre jobb i matteundervisningen är en rätt prioritering. Det är inte främst det materiella som utgör förutsättningar för en god undervisning. Så länge det finns otillräckliga kunskaper och färdigheter hos lärare finns inga gadgets på jorden som kan hjälpa upp de dåliga resultaten.
En viktig aspekt i satsningen är att ta itu med ett genomgående problem i svenska skolor. Nämligen bristen på lärarledd undervisning, som Jan Björklund menar är mer utbredd i matteundervisningen. Tanken att eleverna ska ta mer ansvar för sin utbildning har fått mycket utrymme i skolundervisningen. Det är en utveckling som inte visat sig vara särskilt framgångsrik.
En ansvarsförskjutning har över lag skett i den svenska skolan. Det är viktigt att eleven är skolans centrum, att läraren finns på plats för eleven och inte tvärtom, men det betyder inte att unga individer ska behöva ta ansvar som de inte kan klara av. Som att leda sin egen undervisning, exempelvis.
Svensk skola är i behov av satsningar som verkligen höjer kvaliteten. Det kan riktade insatser på fortbildning av lärare göra. Och det troligen mycket effektivare än ett papper som heter lärarlegitimation.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (39 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
