Rätt USA-adjö till FN
Förenta Nationernas råd för mänskliga rättigheter låter mycket fint men är i själva verket en grotesk skapelse. Institutionen föddes 2006 och har mest verkat som skyddshölje kring länder som bryter mot mänskliga rättigheter snarare än tvärtom. Länder som Saudiarabien, Kina och Kuba har funnit sig väl till rätta i sammanträdesrummen, där man i tyranniskt samförstånd och utan att darra på den blodsbestänkta manschetten har strukit streck över allt som kunnat rikta besvär mot de egna illgärningarna. Israel är symptomatiskt det enda land som rådet har kritiserat. Inte mindre än femton fördömelser har utslungats.
Många förväxlar nog namnet med Förenta Nationernas kommitté för mänskliga rättigheter, som är den äldre och seriösa systerorganisationen. Men bara det faktum att en sådan inrättning redan existerade 2006, väcker än starkare frågor om varför en politisk och moralisk deformation som rådet för mänskliga rättigheter grundades, och dessutom med ett så likartat namn. Här kan man tala om en ulv i fårakläder. Det väcker också frågan varför USA under Barack Obama – eller för den delen Sverige – accepterade och trädde in i rådet.
Anständiga länder borde ha betackat sig för länge sedan och förhoppningsvis får USA:s exempel efterföljare. Men från svenskt håll råder veklagan. Utrikesminister Margot Wallström har meddelat att hon beklagar beskedet och att "rådet har åstadkommit flera viktiga framsteg i utvecklingen och främjandet av mänskliga rättigheter". Hon vidgår att rådet har ”vissa brister” men trots det ”förblir rådet ett viktigt redskap i kampen för att uppmärksamma grava MR-kränkningar samt värna och stärka de mänskliga rättigheterna".
Här kunde man önska att medier konfronterade Wallström med hennes klyschor. Vilka ”viktiga framsteg” är det rådet har gjort för att främja mänskliga rättigheter? Finns det ett enda substantiellt exempel på ett viktigt framsteg sedan 2006? Eller är det uppenbart partiska ställningstagandet mot Israel som avses. Och detta om ”vissa brister”, vilka är det? Är det en ”viss brist” att rådet är kontrollerat av diktaturer eller är det andra brister Wallström avser?
I alla avseenden menar sig Wallström veta att rådet kommer att ”värna och stärka” de mänskliga rättigheterna i framtiden. Det är förstås nonsens. Snarare skall väl det uttalandet ses som en signal om att Socialdemokraternas utrikespolitiska linje i detta avseende följer principen att om USA tycker något skall man tycka tvärtom. Att konsekvensen i det här fallet blir att arbetet för mänskliga rättigheter i själva verket alltjämt undermineras struntar man i.
Vi hoppas på en principfastare linje nästa mandatperiod – då en borgerlig regering följer USA i spåren.
