Risk att segregationen ökar

Ledare Artikeln publicerades

Integrationsminister Erik Ullenhag (Fp) meddelade igår att regeringen ska satsa 1,1 miljarder under fyra år i ökade ersättningar till kommuner som tar emot nyanlända. Samtidigt sänker man ersättningarna till kommuner som bara tar emot några få. Det handlar om en kombination av morot och piska.

Enligt Ullenhag ska det leda till fler kommuner ska vilja ta emot större antal invandrare och att segregationen därigenom ska minska. Risken är att det blir precis tvärt om.
Att kommuner inte tar emot invandrare handlar om att de inte vill betala merkostnaderna. Kommunerna vet att det är de som i slutändan får betala försörjningsstöd när de nya medborgarna inte kommer in på arbetsmarknaden. Det ska till ganska mycket pengar för att balansera prislappen för att ha kommuninvånare som lever i utanförskap.
Integrationsministern tar en risk när han hoppas att de nya pengarna ska få fler kommuner att ta emot fler. Morotspengarna är inte tillräckliga, och om ersättningarna ska minska till de kommuner som bara tar emot få är risken stor att fler kommuner helt struntar i att ta ansvar. Segregationen kan därmed växa.
Regeringens förslag är ett led i att justera etableringsreformen från 2010. Den innebar att staten tog över ansvaret för de nyanländas etablering i samhället under de första åren. Samordnande myndighet blev Arbetsförmedlingen. Tanken var att staten skulle betala den period den nyanlände kostade extra pengar, och att risktagandet för kommunen därmed skulle minska.
Om reformen har lyckats är måhända för tidigt att säga. Men enligt arbetsförmedlingens egna siffror är det bara tre procent som har riktiga jobb då etableringstiden är över. Det är egentligen inte så konstigt. Till vilken grad en grupp migranter kommer att få jobb i ett nytt land beror dels på vilka färdigheter de har med sig, dels på hur arbetsmarknaden ser ut i det nya landet.
Sverige har en i hög utsträckning specialiserad arbetsmarknad där det tar många år, även för infödda, att få en viss typ av jobb. Samtidigt är vår arbetsmarknad reglerad så att vi i stort sett saknar den typ av låg kvalificerade jobb som är vanliga i andra stora invandrarländer.
Därför är det också lite av ett slag i luften när Ullenhag meddelar att det ska bli tuffare krav för invandrare att ta erbjudna jobb oavsett var de finns. Självklart ska de göra det, men frågan är om det är där problemet har legat. Har Ullenhag någon grund för att påstå det?
Det hela riskerar att bli som när regeringen föreslog att föräldraförsäkringen skulle ändras bara för risken att invandrade kvinnor hamnade i en fälla. Det beskrevs som ett samhällsproblem men när siffrorna kontrollerades var det bara tre procent (2007-2008) av invandrarna med barn som har ett högt uttag av föräldradagar två år i rad.
Regeringens förslag handlar mer om att skaffa sig exempel på vad man gjort inför den kommande valrörelsen, än om att faktiskt påverka hur integrationen ser ut ute i kommunerna. Vill man göra det är det arbetsmarknadspolitiken som måste förändras.