På svenska lärosäten gäller engelska

Riskabel språklig anglifiering

Ledare 2010-03-15 | Uppdaterad 2010-03-12

I förarbetet med den nya språklagen uttryckte Svenska Akademien ett önskemål om ett tillägg: att svenska ska vara det språk som används i utbildningsväsendets samtliga stadier. Men i den proposition som lades fram för ett år sedan betonades tvärtom engelskans viktiga funktion.

Det framhölls också att den enskilde forskarens fristående ställning innebär att det är han eller hon som avgör vilket språk som används i olika sammanhang.

I dag skrivs nästan nio av tio avhandlingar vid svenska lärosäten på engelska, enligt en rapport från Språkrådet. Så har det också sett ut sedan mitten av 1990-talet. Tidningen Riksdag & Departement rapporterar att Göteborgs universitet särskilt sticker ut genom sin uppmuntran till doktorander skriva avhandlingar på engelska "eller annat världsspråk".

Fördelarna är uppenbara. Forskarna har möjligheter att bättre nå ut internationellt. Det är också en anpassning till Bolognaprocessen, ett samarbete mellan 46 europeiska länder om utbildningen på högskolenivå. Syftet är att främja rörlighet, anställningsbarhet och Europas konkurrenskraft inom utbildningsområdet.

Färre talar om nackdelarna. Risken med den språkliga anglifiering i utbildningen är att det inte utvecklas någon svensk terminologi inom forskningen. På universitet och högskolor vittnar man om att studenter inte kan föra ens en populärvetenskaplig diskussion på svenska. I förlängningen leder det till att svenska språkets ställning som huvudspråk utmanas. Dessutom visar studier att inlärning på engelska fungerar betydligt sämre än utbildning på modersmålet. Det gäller också för personer med hög utbildning och mycket goda kunskaper i engelska.

Även lärosätenas så kallade tredje uppgift blir lidande. Vid sidan av forskning och utbildning ska det, enligt högskolelagen, omgivande samhället informeras om verksamheten - vilket ställer krav på översättning till svenska. Resultaten blir också med engelskans dominans mer svårtillgänglig att ta del av: essän i dagspressen blir inte skriven, nyhets- och debattredaktioner har svårare att orientera sig i den akademiska sfären. Samhällsdebatten blir lidande. I det ligger också en demokratiaspekt. Lärosätena finns ju inte enbart till för att skapa karriärmöjligheter för den enskilde, utan också för att bygga en kunskapsbas som kommer hela samhället till del.

Det betyder inte att engelskan bör fasas ut. Även i arbetslivet är goda kunskaper i engelska nödvändiga. Men den högre utbildningen måste vara språkligt inkluderande, och inte stänga ute stora studentgrupper som i övrigt har goda studieförutsättningar.

Den vetenskapliga svenskan måste stärkas. En språklig balans upprättas. Det är upp till den enskilde forskaren, men ytterst en ansvarsfråga för regeringen.

Marcus Svensson
marcus.svensson@smp.se

Twingly Blogsearch

Riksrevisorn på riksteatern Valuta för kulturpengarna