Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
torsdag 24 maj 2012
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
torsdag 24 maj 2012
Ledare 2012-02-17 | Uppdaterad 2012-02-17
Det blev mindre av symbolpolitik och mer av faktiska åtgärder när regeringen i går presenterade en handlingsplan för att inkludera den romska minoriteten i Sverige.
När betänkandet kom från Delegationen för romska frågor under ledaning av tidigare folkpartiledaren Maria Leissner var förhållandet något av det omvända. Symbolfrågorna fick en framskjuten position. Krav på en sanningskommission, en allmän flaggdag, en myndighet och tankar om ett framtida formaliserat självstyre likt sametinget syntes mer ha bakgrund i en politiserad diskurs om minoriteters rättigheter än i någon efterfrågan från det svenska romska samhället.
Demokratiambassadören Maria Leissner förespråkade en sanningskommission som skulle studera diskriminering av romerna under de senaste 500 åren. Att förslaget avslogs kan politiskt förstås mot bakgrund av att regeringen avvisar krav på ekonomisk kompensation från den romska gruppen. Det finns en oro för en repris av den aktuella debatten om kompensation till de vanvårdade barnen. Men att säga nej till en kommission handlar inte om att sopa historien under mattan och avslaget bör egentligen inte motiveras med eventuella utgifter. Frågan är på vilket sätt den romska minoriteten verkligen betjänas av en diskussion som kretsar kring majoritetssamhällets historiska skuld och där offeretiketten är central. Tunga företrädare för det romska samhället har också tagit avstånd från flera av kraven som sanningskommission eftersom de skulle blockera möjligheterna att bygga broar mellan majoritetssamhället och minoriteten. Flera har pekat på att utredningen snarare exkluderat romskt deltagande än inkluderat minoriteten. Över 10 000 namnunderskrifter från romer vände sig mot huvudlinjerna i utredningen. Om syftet var att stärka minoriteten blev den än en gång kuvad i toleransens och identitetspolitikens namn.
Till det kan läggas att en av landets främsta experter på romsk kultur, professorn Karl-Olof Arnstberg symptomatiskt nog inte deltog i utredningen. Att han tidigare diskuterat inslag i den romska kulturen som försvårat integration och hör sannolikt till bilden. En som däremot reflexmässigt såg diskriminering gällande romer var den tidigare Diskrimineringsombudsmannen Katri Linna. Hon förlorade posten som DO sedan Eksjö tingsrätt i en sällsynt dom totalt dömde ut myndighetens agerande sedan den stämt Vetlanda kommun i ett ärende som berörde romer. Katri Linna jobbar nu med en vitbok gällande diskrimineringen av romer som en förlängning av Leissners utredning.
Förslagen som presenterades i går är dock välkomna. Det rör sig om uppdrag till myndigheter som Skolverk och arbetsförmedling. Det är statliga miljoner till satsningar på hälsa bland kvinnor och barn. Här finns det som en rad romska företrädare efterlyst, nycklar in i samhället. Det är framtid och inte historia. Det är sociala åtgärder och inte identitetspolitik.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (39 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
