S-lotteri i Idyllen

Ledare
Lotteriskandalen är ännu ett exempel på klassisk socialdemokratisk politik.
Foto:

I Vilhelm Mobergs roman Det gamla riket från 1953 tecknas en bild av ett land i rättsröta. Urban Secretessius, tingsnotarie vid Norra härads domsaga i Småland, får ett resestipendium och flyger till det europeiska landet Idyllen för att under ett halvår studera dess rättsväsen.

Artikeln publicerades 9 september 2017.

Idyllen är en parlamentarisk monarki. Regeringsmakten innehas av Det Statsbärande Partiet, vars två viktigaste punkter är att 1) komma till makten, och 2) hålla sig kvar vid makten. Låter det bekant? Mobergs satiriska grepp är detsamma som Jonathan Swift använde i Gullivers resor, och med den lika delar skrattretande och plågsamma romanen vill författaren naturligtvis kasta ljus på Socialdemokraternas korruption och maktmissbruk i 1950-talets Sverige.

Den senaste veckan har med all önskvärd tydlighet visat att den gamla beskrivningen av partiprogrammet fortfarande håller. I tisdags avslöjade Dagens Nyheter att Socialdemokraternas lotteri, som varje år ger mångmiljonvinster rätt ned i partikassan, säljer lotter på kredit till redan skuldsatta. Sedan 2014 har åttatusen hamnat hos Kronofogden för att de inte har betalat sina lotter till Socialdemokraternas Kombispel. Över tvåhundra kronobergare – varav sjuttiosex Växjöbor – är drabbade.

I Sverige är det förbjudet att sälja spel och lotter på kredit. Men 2004 lade den dåvarande regeringen fram ett förslag på en ny lag som gjorde det möjligt för Socialdemokraterna och andra som driver prenumerationslotterier att få ett undantag från förbudet. Och vilka var det som satt i regering då? Just det, Socialdemokraterna.

Det är naturligtvis anstötligt att ett parti med hög svansföring när det kommer till solidaritet och jämlikhet tjänar mångmiljonbelopp på människors utsatthet – och dessutom har riggat systemet till sin fördel. Särskilt förvånande är det däremot inte.

Det är klassisk socialdemokratisk politik. Det finns ingenting som partiet genomgående i historien har varit så bra på som att forma systemen för att gynna den egna rörelsen. Fram till början av 1990-talet innebar medlemskap i ett LO-förbund automatiskt också medlemskap i Socialdemokraterna. Och även om kollektivanslutningen har upphört så tvingas LO:s medlemmar fortfarande stödja partiet med mångmiljonbelopp varje år. För det har fackförbundet alltid fått mycket inflytande över politiken. Kollektivavtalssystemet, som säkerställer LO-förbundens makt över lönebildningen, är bara ett av många exempel.

Hyresgästföreningens drygt sekellånga historia präglas också av täta band till socialdemokratin. I dag har fem av fjorton ledamöter i förbundsstyrelsen politiska uppdrag utanför Hyresgästföreningen. Samtliga inom socialdemokratin. Hyresregleringen som Socialdemokraterna införde – och vars kvarlevor partiet fortfarande försöker skydda – är en effekt av denna relation.

Så ser partiets historia ut. Lotteriskandalen, med sina gigantiska summor till partikassan, kryphålet i lagen och drabbade medborgare, är bara ännu ett exempel. Vilhelm Mobergs satir blir tyvärr aldrig förlegad. I Det Statsbärande Partiets Sverige kommer rörelsen först, och folket sedan.