Sätt ny färg på båtpolitiken

Ledare Artikeln publicerades

Båtfolkets problem illustreras tydligt i fallet Åsa Romson. Den nytillträdde miljöministern har enligt Expressen använt förbjuden giftig bottenfärg på sin och sambons husbåt.

Det ser naturligtvis illa ut för en miljöprofilerad politiker som helst låter sig avbildas i sin mer naturnära kajak.
Båtar målas för att hindra påväxt, vilket ökar båtens motstånd i vattnet och gör den svårare att manövrera. Algerna och snäckorna medför också större bränsleförbrukning och ökade avgasutsläpp. Men bottenfärgerna kan också tillföra giftiga ämnen som är negativa för känsliga vattenlevande organismer.
I takt med att nya färger tas fram och gamla förbjuds hamnar båtägare ofta i kläm. Regelverket skiftar ständigt i kulör.

Som Joakim Tholén, till vardags politisk redaktör på kustnära Västerviks-Tidningen, konstaterar i Svensk Tidskrift har man sedan slutet av 1980-talet reducerat antalet tillåtna ingredienser i färgerna till fritidsbåtar. Föreskrifterna skiljer sig åt beroende av om båten brukas på väst- eller östkusten, i söt- respektive saltvatten. Regelverket är krångligt och försvårar för båtfolket att fritt färdas mellan kobbar och skär. Den ökade regleringen av så kallade antifoulingprodukter har också väckt irritation, då ersättningsfärgerna inte bara visat sig vara ineffektiva utan i vissa fall lika giftiga som sina föregångare.

Därför sällar sig många till vad Tholén beskriver som en gammal skärgårdstradition av civil olydnad – som brukats av allt från motbokstidens smugglarkungar till skattesmitande småhantverkare som önskat visa sitt missnöje mot politiska beslut som inte fallit dem i smaken. Till miljöministerns försvar kan man säga att fler än hon ovetandes hamnat i motsvarande situation. Färgen inhandlades troligen innan den förbjöds, även om den använts efter förbudet trädde i kraft.

Problemet är politiskt, men ligger också på myndighetsnivå. Utgångspunkten måste vara att båtägare har ett eget intresse, utöver det allmänna, att värna den miljö de vistas i. Därför måste det skapas ett regelverk som är förankrat också hos båtfolket. Det är bristen på förtroende som bidragit till hemkokeri och svarthandel med giftiga färger, inte illvilja. Ingen förstår nog den problematiken bättre just nu än den nye miljöministern.