Sjukt om sköterskor

Ledare ,
Personalbrist råder i vården, inte minst i Kronoberg.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Personalbrist råder i vården, inte minst i Kronoberg.

Regeringen Löfvens satsning på kvantitet framför kvalitet i sjuksköterskeutbildningen har misslyckats. Att lösa bristen på sjuksköterskor kräver helt andra strategier.

Sjuksköterskorna har länge haft det tufft i Sverige. Deras utsatthet är välkänd: Dålig lön, låg status och nu dessutom höjd osäkerhet. Att många potentiella sjuksköterskor undviker yrket, eller lämnar det, förvånar knappast någon längre.

Bristen på sjuksköterskor känns av i hela landet. Efterfrågan på sjuksköterskor fortsätter bara att öka, och beräknas enligt Statistiska centralbyrån leda till att det saknas 160 000 vård- och omsorgutbildade till 2035. Konsekvensen: en överbelastad vård där köerna blir längre och längre.

Även här i Kronoberg har vårdköerna ökat mycket drastiskt de senaste åren. Orsakssambanden är komplexa, men såväl det avgående rödgröna styret som det nytillträdda alliansstyret talar om personalbristen som en nyckelfaktor i sammanhanget.

En ansats till att öka antalet sjuksköterskor gjordes 2015 då svenska lärosäten fick i uppdrag av regeringen att öka antalet utbildningsplatser på sjuksköterskeutbildningarna.

Nu varnar representanter för lärosätena att detta istället lett till att kvalitén på utbildningen har sjunkit, samt att fler studenter än tidigare hoppar av utbildningen. I Dagens Medicin (5/12) skriver bland annat den programansvarige för sjuksköterskeutbildningen vid Sahlgrenska akademin i Göteborg att de sänkta kraven innebär att de studenter som nu antas inte är förberedda för högskolestudier, att de presterar dåligt och inte studerar lika självständigt som tidigare studenter. Av de som utexamineras kan man inte längre förvänta sig samma kompetens som förr.

Förvisso ett kanske inte helt oväntat resultat. Att försöka lösa bristyrken genom att sänka utbildningskraven och proppa utbildningarna fulla med studenter tenderar ju att slå fel, som den liknande satsningen på polisutbildningen har visat.

Precis som med polisutbildningen är inte problemet att det finns för få utbildningsplatser, eller att det har ställts för höga krav på dem som söker utbildningen – kraven för såväl sjuksköterskor som poliser bör tvärtom vara högre än de nu är.

Problemet ligger snarare i sjuksköterskornas villkor, inte minst de låga lönerna och den ökande otryggheten som har eskalerat på senare år. Det är inte för intet som akutmottagningen i Växjö vill skapa flyktvägar för personalen. Liksom i övriga landet har hot och våld mot vårdpersonalen ökat även här.

Men det är förvisso långt mer än löner och otrygghet som ligger bakom sjuksköterskeflykten. Karriärmöjligheterna är begränsade, yrket värderas lågt – trots aldrig så många berömmande ord om sjuksköterskorna som ”änglar” - arbetsbelastningen är hård, och många slits ut av skiftarbetet.

Det är här fokus borde ligga i försöken att komma tillrätta med sjuksköterskebristen. Fler utbildningsplatser löser inte något när det är yrkets villkor som skrämmer bort sjuksköterskor. Laga hålen i tunnan innan du försöker fylla den med vatten.