Skulden till skuggan

Ledare Artikeln publicerades

Debatten om skuggsamhället får inte hämmas av skuldkänslor.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Nu har åtal väckts mot Rakhmat Akilov som mördade fem personer i terrordådet på Drottninggatan i Stockholm förra våren. Det har inneburit att många uppgifter om honom och omständigheterna kring dådet offentliggjorts. I slutet av månaden inleds själva rättegången, vilket kommer leda till att vittnesmål och bevismaterial också läggs fram.

Terrordådet har inneburit att skuggsamhället fått högre prioritet på dagordningen. Akilov hade trots allt fått avslag på sin asylansökan och borde inte ha funnits i landet. Man uppskattar att cirka femtiotusen personer lever som papperslösa i Sverige. Om fyra år tror man att det har stigit till nästan hundratusen.

Terrordådet på Drottninggatan belyste en del av skuggtillvaron, som få dittills hade tagit sig för att utforska. Bland människor i riskzonen för att bli allvarligt utnyttjade kunde grovt kriminella och farliga personer gömma sig.

I och med åtalet mot Akilov har fler röster tagit ton för att karaktärisera skuggsamhället. Akilovs juridiska ombud i asylprocessen juristen Madeleine Käärik ger i en debattartikel i Dagens Juridik förslag på hur man kan minska risken för att asylsökande avviker efter avslag. Hon nämner dådet i Åbo och det på IKEA i Västerås för att nyansera bilden av Drottninggatan. Hon betonar hur skötsam och samarbetsvillig Akilov var när hon hade att göra med honom.

Marco Nilsson, docent vid högskolan i Jönköping och expert på islamistisk radikalisering, vittnar om att ett växande skuggsamhälle är en attraktiv rekryteringsplats för terrorister. Där finns personer som känner stor besvikelse över det svenska samhället och som kan radikaliseras.

Det är viktigt att vi lär oss mer om hur sammansättningen av människor i gråzonen ser ut. Hur bra koll har islamisterna på papperslösa i en desperat situation? Finns det, som Käärik antyder, saker i asylprocessen som ökar risken för att personer som får avslag på sin asylansökan känner hat mot vårt samhälle?

Dagens Nyheter har också givit sig in i skuggsamhället med reportageserien De försvunna. I första delen får vi möta en rysk familj bestående av mor, dotter och son. Modern och dottern arbetar svart som städerskor, till och med hos personer som jobbar på gränspolisen. Akilov har också jobbat svart åt en jurist på Gotland.

Det är uppenbart att delar av skuggsamhället är möjligt på grund av vanliga människors önskan om att få en renovering, en skönhetsbehandling, en flyttstädning lite billigare än vad som är möjligt.

Det är också tydligt att det kommer att finnas personer i debatten som, antingen av vana eller illvilja, får det till att det är Sveriges fel att avvisade tar till dödligt våld i hämnd eller att deras hat på något sätt är rättfärdigt. Om de rösterna tillåts färga kartläggningen av och arbetet mot skuggsamhället är mycket förlorat.