Slå vakt om kulturanalys

Ledare Artikeln publicerades

När Myndigheten för kulturanalys flyttar från Stockholm till Göteborg kommer det inte vara några glada själar som följer med. Faktum är att det inte kommer att vara några själar alls. Alla de tolv fasta anställda klamrar sig kvar vid sina nära och kära i Stockholm. Direktören hänger dock lojalt med – tills hans förordnande går ut.

Flytten är en del av regeringens beslutade utlokalisering av myndigheter från Stockholm till andra delar av landet. Sex stycken skall möta samma öde som Myndigheten för kulturanalys under 2018. Man kan anta att entusiasmen hos dess tjänstemän är ungefär av samma art.

Foto: KARIN MARKHEDE

Och det behöver inte handla om bekvämlighet. Att ”flytta med” är en mycket stor operation om man har familj, oavsett om destinationen är en större stad som Göteborg eller glesbygdsort som Vilhelmina.

Till det hårdhänta i detta hör att det ofta är själva den politiska poängen med att utlokalisera statliga myndigheter – att de anställda inte skall vilja följa med så att det blir arbetstillfällen på den nya orten i stället. Ett raffinerat – eller brutalt – form av glesbygdsstöd.

Men vad är i så fall poängen med att flytta något till en stad som Göteborg? En antydan om svaret finns i myndighetens nya lokaler. De är i anslutning till Göteborg Världskulturmuseet och därav låter sig förstås en tänkt samlevnad anas.

Så vad är Göteborg Världskulturmuseet? Det är den dåvarande socialdemokratiske kulturministern Marita Ulvskogs tragiska skapelse. Tragisk för att dess tillkomst innebar att en mängd kultursamlingar togs från sina ditillsvarande platser och sattes in i en ny postmodernt präglad berättelseram. I botten låg, även om det inte var fullt uttalat, ett ideologiskt angrepp på det traditionella museiväsendet.

Myndigheten för kulturanalys är å sin sida en skapelse av alliansregeringen. Dess uppgift är att utvärdera och analysera kulturpolitiken. I realiteten betyder det att man skall hålla ett öga på alla penningflöden inom svensk kulturvärld och se till att bidragen används på ett någorlunda vettigt sätt. Man kan tycka att en sådan kontrollfunktion borde ha inrättats för länge sedan. Det hör till vanligt sunt förnuft att skattemedlens användning skall skärskådas, oavsett vilken samhällssektor det är frågan om.

Men vänstern har aldrig varit intresserad av att kulturlivet skall underkastas någon form av objektiv prövning. Detta av den enkla anledningen att man gjort stora politiska förtjänster av att vidmakthålla politiserad offentlig kultur alltsedan sextiotalet.

Så regeringen beslutar alltså att flytta en myndighet med tolv fast anställda från en storstad till en annan, väl medveten om att väldigt få stockholmare har praktisk möjlighet att bryta upp när jobbet försvinner. Göteborg är inte glesbygd och tolv tjänster gör hur som helst varken till eller från. Den av en borgerlig regering skapade kontrollmyndigheten ifråga placeras i en vänsterideologisk miljö och rekryteringen av nya tjänster kan börja.

Konspiratoriskt?Vi får väl se.