Annons

Släpp inte Akilov loss

Undrar om de sex professorerna i kriminologi hade tänkt sig att deras debattartikel i Dagens Nyheter där de underkänner tanken på hårda straff skulle publiceras samma dag som åtalet mot Rakhmat Akilov väcktes. Avståndet mellan svensk kriminologi och verklighet kunde inte ha blivit tydligare.
Publicerad 31 januari 2018
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

De skriver, med hänvisning till (bland annat egna) forskningsresultat, att ”enligt den samlade forskningen kommer vi inte närmare dessa mål (om minskad brottslighet och ökad trygghet) genom att lägga allt mer av gemensamma resurser på att i större utsträckning utdöma fängelsestraff eller genom att förlänga straffskalorna.” De poängterar att en fängelseplats i Sverige kostar en dryg miljon om året.

Man kan väl säga så här, att det är tur att det inte är kriminologiska institutionen i Stockholm som har uppdragits att handha rättegången mot Sveriges värste terrorist. Då hade man av allt att döma utgått från att fotboja och inte fängelse vankades efter fällande dom. För fängelse är ju dyrt och inte avskräckande, och det moraliska argumentet i straffet som sådan nedlåter sig de sex inte ens att beröra i sin artikel.

Annons

Men de har också fel i sak. ”Den samlade forskningen” tyder inte alls på att höga straff skulle vara verkningslösa mot brottslighet. Hade de läst Simon Westbergs redogörelse för forskningsläget i en färsk artikel i Svensk Tidskrift (www.svensktidskrift.se) hade de kunnat nås av professionella insikter.

Westberg redogör för experimentlika metoder som har gjorts för att isolera effekten av fängelsestraff. Man har till exempel sett resultaten av fängelseamnestier som har gjorts. Brottsligheten ökade markant i samband med sådana. Inte mindre än tre olika studier på området pekar på samma sak; att längre straff både ger avskräckningseffekter och så kallade inkapaciteringseffekter.

Bland flera andra studier Westberg lyfter fram kan man också se hur den Nederländska straffreformen 2001 som möjliggjorde för lokala domstolar att döma kända återfallsförbrytare till väsentligt längre straff fick en bevislig effekt i en minskning av antalet stölder med tjugofem procent!

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Det är när straffen redan är väldigt höga som det finns en avtagande marginalnytta i att skärpa dem ytterligare. Men det gäller ju knappast Sverige.

Westberg: ”Internationell forskning erbjuder således svagt policystöd för skärpta straff i amerikanska delstater som Texas där straffen redan är mycket höga. Men forskningen är desto mer intressant för länder som Sverige som har relativt låga straff och en hög andel återfallsförbrytare.”

Det är alltså inte någon slags intränad högerreflex utan empiri som får Smålandsposten att tjatigt utropa: skärp straffen!

Fredrik HaageSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons