Slopa partiernas språkstöd

Ledare Artikeln publicerades
Partierna får ett särskilt statsstöd för att översätta sitt valmaterial.  Ett stöd som, av flera skäl, borde slopas.
Foto: Felicia Sundmark
Partierna får ett särskilt statsstöd för att översätta sitt valmaterial. Ett stöd som, av flera skäl, borde slopas.

Att vid politiska beslut utgå från majoritetsbefolkningens seder och bruk är inte alltid okontroversiellt. I normkritikens tidevarv har språket i huvudsak varit fredat från denna logik. Även de partier och grupper som brukar hänfalla åt så kallad normkritik tillstår oftast att svenska som norm är bra och önskvärt.

I Sverige talar vi svenska, och den som vill vara en del av vårt samhälle får helt enkelt lära sig det. Det är med andra ord att betrakta som en samhällelig skyldighet. Men som vanligt i Sverige har rättigheter en tendens att i allt för hög utsträckning övertrumfa skyldigheter.

Det var det som kommunalrådet Oliver Rosengren (M) tidigare i somras gav uttryck för när han ifrågasatte omfattningen av Växjö kommuns kostnad för tolkning. ”För personer som har genomgått etablering och därmed har deltagit i SFI i flera år, då är frågan hur länge man ska ha skattefinansierad tolk”, som han uttryckte saken i en intervju med Smålandsposten.

Rosengrens resonemang är närmast att betrakta som en logisk följd av den syn på svenska språket som nästan alla svenska partier i teorin skriver under på. Trots detta var den lokala oppositionen i Växjö snabbt ute och förfasade sig över förslaget.

Frågans sprängkraft är stor och skär genom betydligt fler sakpolitiska områden än skattefinansierad tolkhjälp vid kommunkontakter. Ett sådant sakpolitiskt område är demokrati och valdeltagande. I sociala medier sprids för närvarande bilder på Centerpartiets valmaterial översatt till olika främmande språk. Meningsmotståndare hånar partiet och avdelar gliringar om vad valinformation på språk som arabiska, persiska och somaliska skulle säga om Centerpartiets migrationspolitik och framtidsvisioner.

Men vad nätets häcklare ännu inte verkar ha upptäckt är att samtliga riksdagspartier faktiskt är berättigade till ett särskilt statsstöd för att översätta valmaterial till gruppen utrikes födda. Totalt en summa på knappt trettio miljoner kronor får partierna dela på för det som i regleringsbrevet kallas för ”Särskilda medel till partierna för informationsinsatser inför 2018 års val”. Pengar som i huvudsak används till detta ändamål.

Våra politiker har kommit fram till att den samhälleliga skyldigheten att lära sig språket väger lättare än den samhälleliga rättigheten att ta del av valinformation. Det är en felaktig slutsats av flera uppenbara skäl. Dels av rena signalskäl i en tid med större integrationsproblem än någonsin. Men kanske framförallt ur ett rent demokratiperspektiv. Den som inte är en del av det svenska samhället, vilket man inte kan vara om man inte förstår svenska, kan inte heller sägas kunna göra ett välinformerat beslut vid valurnan.

Slutsatsen blir därför att valdeltagande av personer som inte förstår svenska är ett större demokratiskt problem än ett icke-deltagande av samma personer. De riktade statsbidragen partierna tar emot för den här typen av översättningar bör därför också slopas.