Ledare 2010-03-05 | Uppdaterad 2010-03-05
I dag saknar 100 000 arbetslösa slutbetyg från gymnasiet. Om två år räknar Arbetsförmedlingen med att denna grupp ökar till 150 000 personer, rapporterar Sveriges Radio.
Ett problem, då minimikravet vid en anställning ofta är att det finns ett slutbetyg från gymnasiet.
Om man till det lägger trösklarna på den svenska arbetsmarknaden i form av höga ingångslöner och turordningsregler så får man en bild av varför ungdomsarbetslösheten ligger på en hög nivå i jämförelse med de flesta andra EU-länder. I dag är den uppe i närmare 30 procent.
Inte sällan hamnar mätmetoderna i centrum av debatten, antingen i syfte att förminska eller förstärka bilden av ungdomsarbetslösheten. Det mått som används i dag inberäknar personer mellan 15–24 år. Samtidigt är det bara de som söker jobb som ingår i statistiken. Det innebär att merparten inte alls räknas in i arbetskraften. Historiskt har arbetslösheten bland ungdomar i Sverige också varit hög, vilket pekar på strukturella problem snarare än svängningar i konjunkturen.
Caroline Hall från Växjö, som nyligen disputerade vid Uppsala universitet med avhandlingen Empirical Essays on Education and Social Insurance Policies, har funnit en förklaring på en misslyckad politisk satsning – gymnasiereformen från 1991. Det var en block- överskridande överenskommelse mellan socialdemokraterna och centerpartiet. Ambitionen var att förlänga de tvååriga yrkeslinjerna på gymnasiet med ett år och därmed ge alla elever behörighet att studera vidare inom universitet och högskola. Men när det praktiska tonades ned till förmån för det teoretiska uppstod inte kunskapsnationen utan i stället utslagningsnationen. Yrkeseleverna valde inte att studera vidare. I stället ökade avhoppen från de treåriga programmen. I stället för fokus på yrkeskunskaper ställdes eleverna inför kravet att läsa matematik och litteraturvetenskap.
Det har också varit utbildningsminister Jan Björklunds (fp) kritik mot den nuvarande gymnasieskolan. För att bryta utvecklingen införs därför två olika examina, där den ena är yrkesförberedande och den andra är högskoleförberedande. Det innebär ett ökat utrymme för specialisering inom yrkesämnena.
Även branscherna får mer att säga till om beträffande de kunskaper som krävs för olika yrken. Målet är att eleverna ska vara anställningsbara efter sin utbildning. Kritikerna kallar det för en olycklig tudelning av gymnasiet, och framhåller att det nu skapas ett A- och B-lag. Men alla har inte viljan eller förmågan att bli akademiker. Många vill ha en kvalificerad yrkesutbildning och ett jobb. Med morgondagens gymnasieskola ökar deras chanser.



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (53 ST.)
ANNONSERA