Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
onsdag 19 jun 2013
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
onsdag 19 jun 2013
Ledare 2008-01-12 | Uppdaterad 2008-01-12
Beskedet att ännu en kontrollmyndighet planeras lär väcka förvåning och faktiskt missriktad kritik.
Budskapet från regeringen har ju annars varit att Sverige ska få färre och inte fler myndigheter. Men nu föreslår, berättar SVT Aktuellt, utredaren Anne-Marie Begler från Rikspolisstyrelsen med socialförsäkringsministerns uppbackning att Försäkringskassan ska granskas av en fristående nyinrättad myndighet.
Mönstret känns igen. I Katrineholm ligger sedan några år tillbaka Inspektionen för arbetslöshetsersättning som framför allt granskar a-kassornas verksamhet. I Karlstad invigdes under förra året den möjligen ännu mer okända myndigheten Sadev som granskar det svenska biståndet. Slöseri med pengar? Sadev har en budget på 20 miljoner kronor och utvärderar ett bistånd på 29 miljarder. IAF i Katrineholm får 47 miljoner för att utöva tillsyn över en verksamhet som omfattar 27 miljarder kronor. Modellen med externa tillsynsmyndigheter har också sin motsvarighet inom polisen där den mer fristående Riksenheten för polismål i Malmö numera handlägger det som förut betecknades som internutredningar.
På det hela taget är det fråga om en sund utveckling. Egenkontroll och interngranskning har sina brister, särskilt när det handlar som i Försäkringskassans fall om en myndighet som betalar ut svindlande 45 miljarder kronor årligen. Avståndet mellan verksamhet och kontroll måste vara längre än ett våningsplan eller en korridor. Bara en oberoende granskning vinner trovärdighet. Och i Sverige som haft en så stor offentlig sektor har granskningen utmärkts av å ena sidan att den varit begränsad och å andra sidan av att den varit en integrerad del av myndigheten. Att gamla Riksrevisionsverket länge styrdes av den som skulle granskas - regeringen - är ett talande exempel på den tidigare (o)ordningen.
Men räcker inte den fristående och förstärkta Riksrevisionen, undrar naturligtvis alla dem som värnar statskassans pengar. Dagarna före jul kritiserade faktiskt också Riksrevisionen Försäkringskassan för ”brister i effektivitet” och få kontroller i arbetsskadeförsäkringen. Saken är dock den att myndigheterna i dag utövar egen tillsyn vid sidan av Riksrevisionen som fattar egna beslut om alla granskningar. Och det är den verksamheten som nu får en mer fristående ställning.
Problemet är snarare vad som sker med granskarnas alla rapporter och åtgärdsförslag. Så sent som i november uppmärksammades att Riksrevisionen tagit fram 112 rapporter och gått vidare till riksdagen med 56 konkreta förslag på åtgärder. Av dessa har blott nio fått de folkvaldas bifall. Regeringen Göran Persson såg att problemen med a-kassan var så många att den skapade myndigheten, i symptomatiskt nog Katrineholm, men engagemanget slutade som bekant där. Att inrätta en myndighet var enkelt, att reformera i enlighet med granskaren råd var omöjligt för en regering som saknade politiskt mod.
De nya myndigheterna kostar mindre än en promille av summan som de ska granska. Blott små effektiviseringar så är myndigheterna finansierade. Vännen av sunda statsfinanser kan tänka till ytterligare en gång innan granskarna ses som ett resultat av myndighetsinflation.
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
