Småländsk strategi

Det är Länsstyrelserna för Jönköping, Kalmar och Kronobergs län som tillsammans med Regionerna för motsvarande områden, Södra, LRF:s lokalavdelningar, Sveaskog och Linnéuniversitetet har arbetat fram dokumentet som presenterades i torsdags.

Skogsbrukets roll i Småland framgår av statistiken. Fyrtiotusen skogsägare skapar varje år en omsättning på fyrtio miljarder kronor. Det motsvarar åtta procent av ekonomin i Småland och innebär mer än sextontusen anställningar.

Trots att de småländska skogarna inte utgör mer än nio procent av den totala arealen och tolv procent av den totala skogstillväxten i Sverige står de för en tredjedel av förädlingsvärdet i landet.

De småländska skogarna är helt enkelt effektiva och högteknologiska. Det är en av de saker som skogsstrategin skall värna och utveckla. Dels genom att skapa förståelse för skogsbrukets förutsättningar så att man tryggar kompetensförsörjningen till branschen. Dels genom att se till att dessa förutsättningar inte förändras till det sämre.

Målet är att etablera samsyn bland de olika intressenterna så att förändringsarbete kan ske utifrån en gemensam verklighetsbild. Det minskar risken för konflikter och för att man satsar på fel saker. Ett uttalat mål är att öka andelen tallar som klarar sig undan betesskador från vilt.

Det är välkommet att länsstyrelserna är med och betonar vikten av ett effektivt skogsbruk. Det finns en växande oro bland skogsägare att deras skog skall tas ifrån dem. Inventeringen av nyckelbiotoper har visat sig vara ett populärt verktyg för personer och organisationer som vill stoppa avverkningar. De olika klassificeringarna av skyddsvärde innebär att man som skogsägare inte kan vara säker på att man skall få ersättning för den skog som inte får fällas. Länsstyrelserna kan med de uttalade insikter som finns i strategin bli en positiv kraft för att skingra de orosmolnen.

Sammansättningen bland skogsägarna i Småland är kanske inte unik men ovanlig. Små familjeägda gårdar som levererar en produkt som kan förädlas och gå på export. Det skapar förutsättningar i en landsända som annars präglas av bristen på intresse från utomstående. Investeringar och initiativ kommer i hög utsträckning från invånarna själva. Det skapar alternativ till urbaniseringen som på många håll utarmar landsbygden på människor och samhällsservice.

Att många äger skog i Småland innebär att många är intresserade av ett långsiktigt ansvarstagande. Det är en tillgång minst lika värdefull som timret. Samhällen som präglas av eget ägande och lokalt engagemang är långtifrån en självklarhet.

Det är välkommet att viktiga aktörer samlats till en gemensam vision för de småländska skogarna. Det ökar sannolikheten för att det småskaliga skogsbruk och den livsstil som det uppehåller kan bli en del av framtiden.