Småstädernas apostel

Ledare Artikeln publicerades

Vad är en stad? Spontant kanske tankarna går till huvudstaden, till London eller till New York. I sommartal i hemstaden Strängnäs utgick Moderaternas partiledare Ulf Kristersson från ett annat slags urban miljö – den lilla staden, den som likt Strängnäs rentav kan klassas som en landsbygdskommun i statistiken. Det är ett perspektivskifte som kan verka obetydligt men som faktiskt får stora konsekvenser.

 

Foto: Vilhelm Stokstad/TT

För vad är det som ter sig viktigt ur en mindre stads synvinkel? Kommunikationer, givetvis, men inte nationella megaprojekt som höghastighetsbanor utan rimligt fungerande och pålitliga förbindelser inom den regionala arbetsmarknaden – även med bil, om så skulle krävas.

Det är skolor – man ska inte behöva välja bort kvalitet eller valfrihet för att man har bosatt sig på en mindre ort. Och det är att kunna lita på statens grundläggande funktioner – på att inte polisen i dess helhet har dirigerats om för att bekämpa gängbrottsligheten i utanförskapsområden långt bort från den egna orten.

Vad som däremot inte behövs är medlidande. Som Kristersson påpekade är de mindre orternas Sverige ett Sverige som i allt väsentligt fungerar. Det är dessutom ett Sverige som är väl så globaliserat som de stora städerna och där livskvaliteten inte sänks av luftföroreningar, trängsel och ohemula bostadspriser. Det är ett Sverige där "barnen på den korta promenaden ner till ICA Bengtsson eller Rogge-bageriet får hälsa på flera vuxna som de känner", som Kristersson uttryckte det, Det är ett Sverige där man är hemma någonstans snarare än varsomhelst.

I sitt tal tog Kristersson upp just denna skillnad, vars betydelse har belysts – och nog i viss mån även överdrivits – av den brittiske journalisten David Goodhart. I en uppmärksammad bok hävdade Goodhart att den brittiska politiken i alltför hög utsträckning har utgått från värderingarna och föreställningarna hos den akademiska medelklassen i storstäderna (i praktiken London), och att Brexit inte minst var en reaktion på denna obalans. Politiken hade på egen risk glömt bort de väljare som med Kristerssons ord ”har lite mer traditionella åsikter och värderingar”,  som är ”lite 'borta bra, men hemma bäst'.” Men de är naturligtvis bra folk de också.

Kristersson talade förhållandevis lite om integration i sitt sommartal, men har i andra sammanhang sagt att integrationsutmaningen är den största utmaning som Sverige står inför: ”Lyckas vi inte med integrationen kommer alla andra frågor framstå som perifera.”

Integrationsfrågan är dock i hög grad just en småstadsfråga och en fråga om ”varsomhelst” eller ”någonstans”. Flyktingkrisen har i mycket hög utsträckning fått hanteras av mindre kommuner med mindre arbetsmarknader. Misslyckas integrationen här, blir misslyckandet ännu mer kännbart än i storstadskommunerna. Blir det en hastig sekundäromflyttning från småstäder till Stockholmsområdet riskerar ett par års intensiva investeringar i människor och lokaler att ha varit förfelade. Blir utanförskapet på småorten permanent, blir det å andra sidan tydligare än i storstaden.