Smp har fel om vård

Ledare Artikeln publicerades
Foto: Johan Nilsson/TT

Svensk digital vård är en framgångssaga, skriver Smålandsposten på ledarplats 3 juni. ”Den är billigare och mer kostnadseffektiv än sin fysiska motsvarighet och medför större tillgänglighet för patienterna.” Ja, mot den bakgrunden kan det ju inte annat än te sig märkligt att Sveriges kommuner och landsting (SKL) funderar på att se över ersättningarna. Tyvärr har dock Smålandsposten fel.

Digital vård avlastar ordinarie vård, skriver Smålandsposten. Hur vet Smålandsposten det? Jo, när de digitala vårdgivarna frågat sina patienter, svarar de att de hade sökt vårdcentralen annars. Men vad hade hänt där? Kanske hade man fått ett råd att avvakta – förkylningar går oftast över av sig själva. Kanske hade man faktiskt inte, när det väl kommer till kritan, sökt vård alls. Den ”avlastning” som nätläkarna ständigt talar om, märks i vilket fall inte på våra vårdcentraler. Trycket har inte minskat, tiderna är inte obokade. Läkarna har inte fått mer tid över. Några mer objektiva bevis än sina egna patientenkäter har nätläkarbolagen aldrig presterat.

Tillgängligheten har ökat, skriver Smålandsposten. Ja, men för vem? Nätläkarnas patienter är ofta under 40 år. Den vanligaste diagnosen är övre luftvägsinfektion. Hur går det med tillgängligheten för äldre eller kroniskt sjuka när allt större andel av våra resurser läggs på denna grupp? För det är ju inte så att de totala resurserna blir större – de bara omfördelas. Myntet har en baksida.

Smålandsposten jämför också kostnaden för ett besök hos nätläkaren med genomsnittskostnaden på vårdcentralen. Men då jämför man äpplen och päron. På vårdcentralen tas alla patienter om hand. Vissa har komplexa problem, andra enklare. Genomsnittskostnaden för att ta hand om ett utslag är inte 1700 kronor. De som kostar och drar upp genomsnittskostnaden är de svåra patienterna där läkare och sjuksköterskor måste göra stora insatser.

Nätläkarbolagen vet att deras patienter är ”lättare”. När de rekryterar nya läkare skriver de uttryckligen i sina platsannonser att arbetet är lätt, jämfört med i den ordinarie vården. När de pratar med journalister och makthavare framhåller de dock aldrig det.

Primärvården ersätts med en fast ersättning per listad patient. Nätläkarna har en rörlig ersättning helt utan volymtak. Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS) utkom i våras med en rapport där denna modell för ersättning helt döms ut.

Summa summarum kan man inte räkna som Smålandsposten och nätläkarna gör.

Ylva Sandström

Ledamot Svenska Distriktsläkarföreningen

Svar:

Det finns olika bud om kostnaderna per konsultation – drygt 1 700 kronor per vårdkontakt i primärvården är den senaste skattning Sveriges kommuner och landsting, SKL, gör (vardenisiffror.se). Men om SKL sänker ersättningen alltför drastiskt rycks mattan undan för de digitala vårdtjänsterna eftersom nätläkarna då kommer att bli olönsamma.

I så fall skulle de ”enkla problemen”, som nätläkarna påstås ta hand om, åter igen hamna hos vårdcentralerna. Det är väl rimligen bra att dessa enklare diagnoser inte tar upp tid och plats i väntrummen.

Det finns problem, oseriös reklam är ett och modellen för ersättningarna en annan. Det är uppenbart att kostnadsfördelningen måste reformeras i grunden och på ett sätt som tar hänsyn till komplexiteten i vårdbehovet och samtidigt inte är kostnadsdrivande. Därför är det viktigt att SKL:s beslut om ersättningarna nästa vecka inte kväver marknaden för den digitala vården i sin linda.