Ledare 2010-07-19 | Uppdaterad 2010-07-16
När kommunallagen skrevs förutsattes att kommuner också skulle följa lagen. Så är emellertid inte fallet alla gånger. Kommuner kan oftast bryta mot lagen utan att det får några följder.
Men Sverige är ingen federation av små stater. Det kommunala självstyret är inte starkare än att de utför uppgifter som delegerats till dem av staten. Av grundlagen framgår det tydligt att det är regeringen som styr riket.
Det skulle behövas en större översyn av den sanktionsfrihet som är utmärkande för den kommunala sektorn. Ett steg i rätt riktning är ändå den nya upphandlingsskadeavgift som införts i dagarna. Den innebär att kommuner, landsting och statliga myndigheter kan dömas till böter på upp till tio miljoner kronor om en otillåten direktupphandling genomförs.
Regelförändringen minskar risken för korruption och gynnande av enskilda näringsidkare. Syftet är också att vi ska få ut det mesta och bästa av våra skattepengar.
En annan sida av ansvarsfrågan är den som rör medborgarnas kontakter med kommuner och myndigheter. De senare tycks alltid ha rätten på sin sida. Kd-ledaren och socialministern Göran Hägglund påminde nyligen om den kvinna som upptäckte att hon fått för mycket pengar utbetalda av Försäkringskassan och erbjöd sig att betala tillbaka. Hon blev istället polisanmäld för att ha fyllt i en blankett på ett bedrägligt sätt. Hägglund anser att medborgaren måste stärkas i förhållande till offentliga institutioner. Kommuner och myndigheter som gör fel bör ge medborgare som drabbats ersättning och därmed upprättelse. Tanken är intressant. Det finns mycket att göra för att få rätsida på den svenska ansvarskulturen.
Våra offentliga institutioner finns till för medborgarna, inte tvärtom.



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (55 ST.)
ANNONSERA