söndag 12 februari 2012
söndag 12 februari 2012
Ledare 2009-12-04 | Uppdaterad 2009-12-03
Länge verkade det som om nästa års riksdagsval skulle bli en promenadseger för socialdemokraterna. Sedan startade alla turer kring den rödgröna alliansen. Sedan kom AMF-skandalen. Resten är historia som man brukar säga; opinionssiffrorna dalade och alliansen kom ikapp, sedan dess har marginalen mellan blocken varit liten.
Men i skuggan av alla skandaler och opinionsmätningar finns det en bitterljuv upplevelse för socialdemokratin som få talar om, nämligen miljöpartiets framgångar och makten inom den rödgröna alliansen.
Ska man sätta något startdatum för den senaste tidens gröna segertåg i opinionen så är det onekligen sommarens europaparlamentsval. Förutom en stark framgång i den allmänna opinionen så gjorde miljöpartiet starka framryckningar i Stockholm där de gröna rentutav gick om och förbi socialdemokraterna som huvudstadens tredje parti.
Båda dessa tendenser har förstärkts. I den allmänna opinionen fortsätter de gröna sitt segertåg liksom i huvudstaden. En nyligen publicerad Skopmätning visade bland annat att marginalen mellan miljöpartiet och socialdemokraterna endast är tre procentenheter i Stockholms stad. Miljöpartiet har därmed nästintill fördubblat sitt opinionsstöd.
Det är dock inte bara miljöpartiet som vinner mark utan även Maria Wetterstrand. Enligt Novus Opinion anser nu 65 procent av valmanskåren att Wetterstrand skulle bli en likvärdig eller till och med bättre statsminister i en rödgrön regering än Mona Sahlin. Bland LO-medlemmarna har 35 procent ett stort eller ganska stort förtroende för Sahlin, motsvarande siffra för Wetterstrand är 34 procent.
Vad är då problemet?
Man brukar säga att allt som skimrar inte är guld och det talesättet verkar stämma ganska bra för socialdemokratin just nu. För i samma takt som miljöpartiet växer så ändras maktbalansen inom den rödgröna alliansen till socialdemokraternas nackdel. Det gamla arbetarpartiet skördade i val efter val framgångar på att vara det stora partiet. Nu tyder mycket på att den tiden är förbi.
Det rör på sig även till vänster om socialdemokraterna. Som ett tecken i tiden söker nu konsultbolagen med ljus och lykta efter gamla vänsterpartister att rekrytera (DI 3/12). Anledningen är att företagen vill förbereda sig inför en eventuell rödgrön valseger där flera av ministerposterna kommer att innehas av vänsterpartister. Vänsterpartistiska konsulter är möjligen av liten partipolitisk betydelse men inte desto mindre av stor symbolisk betydelse.
Den position socialdemokraterna hade så sent som före valnederlaget 2006 känns i dag med andra ord långt borta. Socialdemokraterna har i jakten på att återerövra makten offrat sin unika position inom svensk politik och accepterat rollen som ett parti bland andra. Det har varit början på slutet för de stora socialdemokratiska partierna i Tyskland, Norge och Danmark.
Glömda är Reinfeldts vedermödor för att hitta så många tillräckligt oförvitliga borgerliga politiker att han kunde bilda regering och ett fungerande kansli. Små eller stora ekonomiska oegentligheter satte stopp för den ena efter den andra av kandidaterna och bristande insikt i rikets katastrofberedskap sänkte statsministerns närmaste medarbetare trots den nyvunna erfarenheten från tsunamikatastrofen. Visst finns det anledning för väljarna att reflektera över i vilken mån alliansen är fläckfriare än den rödgröna oppositionen.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (53 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
