Solkad Sverigebild

Ledare Artikeln publicerades

I helgen publicerade den välrenommerade tidningen The New York Times en längre artikel om Sverige. Texten handlade om kampen om Sverigebilden och specifikt om svenska alternativmedias framskjutna position.

Omsorgen om bilden av vårt land verkar vara en förenande faktor i dessa polariserade tider. En del svenskar ägnar sig åt att skicka svenskt godis till provsmakare i olika delar av världen för att sedan invänta reaktionerna och njuta av att bli sedd genom någon annans blick. Andra letar reda på information om vilka Hollywood-skådespelare som kan ett par ord svenska och gläds åt att vårt namn fortfarande flyger över jorden. Men hålls det i ära?

Frågan besvärar inte bara ungdomar som skickar lördagsgodiset över Atlanten. När USA:s president Donald Trump för drygt två år sedan frågade sig vad som kvällen innan hade hänt i Sverige blev det en svår knäck för svenska politiker, och särskilt regeringen, som drog lans för att försvara Sverigebilden.

Foto: Hasse Holmberg / TT

En del av förklaringen till varför det finns en kamp om hur vårt land uppfattas ges i artikeln från New York. Som svensk läsare är det egentligen inget som är nytt i texten, ändå har den fått ett sort genomslag i svensk media. Återigen ett tecken på hur viktig andras syn på oss är.

Problematiken som lyfts fram, att svenska alternativmedia sprider vinklade nyheter över landet och världen till en mottaglig läsekrets, är gamla nyheter här. Till och med delarna om att ryska intressen ligger bakom annonsköp på en del av hemsidorna är tidigare känt. Det som plågar är att detta nu står att läsa om i en av USA:s största publikationer.

Texten i sig är inte skriven för en svensk publik utan för en amerikansk. USA är ett land som just nu präglas av en hårt driven polarisering. Målet är att avväpna en del av dem som driver på polariseringen, det vill säga alternativmedia. Problemet är att den här typen av försök ofta leder till att skyttegravarna grävs djupare, så även i Sverige.

Reaktioner på händelser har blivit viktigare än själva händelsen. När något tragiskt eller omtumlande inträffar ställs frågan om vem som gagnas nästan omgående. Därefter kommer reaktioner på reaktionerna. Hur bromsar man en sådan utveckling?

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) citeras i NYT-artikeln och säger “Jag tror absolut inte att majoriteten av svenskar har rasistiska eller främlingsfientliga åsikter, utan att de hade frågor kring migrationspolitiken och att övriga partier saknade svar på dessa frågor (...) vilket gav Sverigedemokraterna utrymme.”

Migrationsfrågan är central för polariseringen både i Sverige och USA. Den innebar en oåterkallelig förändring av landet som en stor del av väljarna, eventuellt en majoritet, inte trodde var möjlig eller var politiskt aktuell. Det är inte konstigt att detta skapar ärr. Det finns utan tvekan människor som aldrig kommer att hämta sig från detta upplevda svek men det finns också många väljare som bara vill se ett hållbart ledarskap.

Vill man slippa genanta artiklar i amerikansk press är det bästa man kan göra att ta i tu med samhällsproblem innan de hinner skapa friktion och leda till destruktiva beteenden.