Sorti för exitskatten

Ledare Artikeln publicerades

Än en gång har regeringen överlåtit utredningsarbetet för ett nytt skatteförslag till Skatteverket. Det undergräver lagstiftningsprocessen och ger obalanserade förslag med omfattande kvalitetsbrister. Exitskatten är inget undantag.

Foto: Christine Olsson/TT

De rika kan bidra mer, uttryckte statsminister Stefan Löfven (S) häromdagen. Exitskatten innebär att personer som för ut tillgångar till utlandet som om de säljs innebär en vinst på över 100 000 kronor skall beskattas. Syftet är att försvåra för skatteplanering, men problemen är flera.

Dels gör den det svårare att locka hit företagare från andra länder, dels hindrar den svenska småföretagare som vill expandera sin verksamhet utomlands. För familjeföretagen är det en ödesfråga som kan vara direkt avgörande för om de kan driva vidare sin verksamhet eller inte. Den försvårar också generationsskiften och blir i praktiken en ny arvsskatt om barnen är bosatta i utlandet. Hennes & Mauritz styrelseordförande Stefan Persson skriver: ”Exitskatten medför en kraftig inlåsningseffekt då samtliga arvingar måste stanna inom Sveriges gränser.”

Merparten av remissinstanserna har riktat mycket stark kritik. Bara två av 83 instanser ger grönt ljus utan förslag på ändringar. Skatten beskrivs som svårtillämplig och oförutsebar. Den hotar svensk konkurrenskraft och saknar en acceptabel konsekvensanalys. Uppsala universitet menar att bristerna är så stora att regeringen måste tillsätta en helt ny utredning. Även finansminister Magdalena Andersson (S) har distanserat sig och sagt att konsekvenserna för näringslivet måste utredas ordentligt innan regeringen tar ställning.

Att förslaget är undermåligt beror inte enbart på att grundidén kommer från en vänsterstyrd regering, utan också på vilka de har låtit hålla i pennan. Det är inte Skatteverket som skall utforma förslag på nya skatter, vilket både Kammarrätten i Göteborg och förvaltningsrätten i Jönköping framhåller i sina remissvar. Det ska regeringen göra genom sedvanligt statligt utredningsförfarande.

Den myndighet som har i uppgift att utreda och besluta i skatteärenden ska inte utreda den lagstiftning som den själv ska tillämpa. Då undergrävs lagstiftningsprocessen och rättssäkerheten urholkas.

Det finns flera exempel på hårt kritiserade lagförslag från Skatteverket. Lagen om ränteavdragsbegränsningar för lån inom koncerner och intressegemenskaper går enligt Högsta förvaltningsdomstolen inte att tillämpa. Förslaget om beskattning och betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige har mött stort motstånd, och förslaget på att företag ska registrera närvaro i personalliggare kritiseras bland annat för att ha ett flertal metodologiska brister.

Skatteverkets raison d‘être är att driva in skatt. Följaktligen är det olämpligt att finansministern låter myndigheten utforma lagförslag. Sveriges välfärd bygger på ett gott företagsklimat där det är lätt att starta och driva företag. Ogenomtänkta skatteförslag kan få stora konsekvenser för svensk konkurrenskraft. Det är regeringens ansvar att se till vad som gynnar landet i stort. Den uppgiften får inte lämnas över till Skatteverket.