Språkplikt utan konflikt
Något som kännetecknar liberalerna som tidigare kallade sig folkpartister är deras förmåga och vana att bygga tankemodeller. Kanske beror det på att partiet befolkas av människor måna om att hålla kontakten med ett ideologiskt och filosofiskt arv: liberalismen.
En konservativ kritik mot dessa tankemodeller och -konstruktioner är att de inte alltid tar människor och mänsklig oförutsägbarhet med i beräkningarna. Att det fullbordade Mekanobygget är viktigare än lillebror som inte förstår att det bara finns ett rätt sätt att leka med metallbitarna.
Fördelen med Liberalernas vana att konstruera idealsamhällen innan de finns är att de ibland kan se problem innan de blommat ut. Det finns andra sätt att nå en sådan intuition men alla sätt är bra.
Liberalerna som tidigare hette Folkpartiet förstod värdet av medborgarskap. Redan när Lars Leijonborg var partiledare ville man införa språktester och -krav på människor som ville gå med i klubben Sverige. För detta fick partiet hård kritik. Nu har Socialdemokraterna presenterat att man vill införa obligatorisk språkutbildning för asylsökande och koppla den till ekonomiska incitament genom att hota med indragen dagsersättning.
Socialdemokraterna vill också se till att nyanlända som har barn inte avbryter sina språkstudier när de är föräldralediga.
För drygt tio år sedan var detta en kontroversiell profilfråga för Folkpartiet, nu är det en åsikt som återfinns bland nästan alla partier och väljarna de företräder. Det beror förstås på att samhället kommit att utvecklas i en riktning som liberaler till viss del önskat och till viss del förutsett som den oundvikliga.
Sverige rör sig från ett etniskt och kulturellt mycket homogent land till något annat. I det läget är det inte konstigt att många får upp ögonen för medborgarskapets värde, både som identifikation och som gränssättning för välfärdsåtaganden.
Socialdemokratin är också en ideologi som bygger på visioner om det perfekta samhället. Det har under den snart fullgångna mandatperioden blivit tydligt att man inom partiet börjat intressera sig för ordet internationalisms ursprungliga betydelse. Alltså samarbete mellan nationer med tydliga gränser. Hur regeringsförslaget, om gymnasieamnesti, som behandlas i texten bredvid denna passar in i en sådan utveckling är det nog få som är invigda i.
Att ställa krav på anpassning från asylsökandes sida har sedan länge avfärdats i svensk integrationspolitik. Bara det att ordet integration fått en positiv klang och ordet assimilering i bästa fall förknippas med TV-serien Star Trek vittnar om en prioritering. Socialdemokraterna såg under nittiotalet och efter millennieskiftet till att invandringspolitiken präglades av kravlöshet.
För Socialdemokraterna är förslaget med språkplikt att bryta ny mark och anpassa sig till verkligheten. För liberaler är det ett tecken på att man haft rätt om åt vilket håll världen utvecklas.
