Stå upp för friskolereformen!

Ledare ,
Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton

I tisdags hade Friskolornas riksförbund medlemsmöte på Växjö Fria Fordonsgymnasium. Smålandsposten träffade deras VD Ulla Hamilton för att tala om regeringens förslag på vinsttak i välfärden och effekterna för Växjö.

Regeringen och Vänsterpartiet har kommit överens om att lägga fram ett förslag om kraftiga begränsningar av vinster i välfärden senare i höst. Hur ser du på det?

För det första så finns det knappt något utredningsförslag som har varit så sönderkritiserat som just Reepalus utredning. Tunga remissinstanser har avfärdat förslaget som helt orealistiskt. Det är verkligen förvånande att man går vidare med det, dessutom innan man överhuvudtaget har läst någon remissammanställning. Jag tycker att det visar på en förvånansvärd nonchalans från regeringens sida.

Förhandlingarna mellan regeringen och Vänsterpartiet utgår ju från välfärdsutredningen som Ilmar Reepalu presenterade i fjol. Den föreslog att den tillåtna avkastningen skall få vara sju procent plus statslåneräntan på det bokförda operativa kapitalet. Många har anklagat socialdemokratiska företrädare och opinionsbildare för att inte förstå vad det faktiskt är som Reepalu föreslår. Är det även din bild?

Absolut. Och det är inte bara socialdemokrater. Journalister och väldigt många andra tror att det är rörelsemarginalen, det vill säga vinsten, som skall begränsas till sju procent. Så är inte förslaget utformat. Förslaget beräknar avkastningen på det operativa kapitalet, till exempel fastigheter. Det innebär att det som är värden i tjänsteföretagen – som människors kompetens och kunnande – inte får räknas som tillgångar. De flesta friskolor äger inte ens en fastighet utan hyr sina lokaler, vilket innebär att du knappt har något operativt kapital. Sju procent av noll blir alltid noll.

Vad skulle en vinstbegränsning i stil som regeringen diskuterar innebära i praktiken för friskoleföretagen? Hur är stämningen bland era medlemmar?

I praktiken innebär det att det blir omöjligt att bedriva fortsatt verksamhet och att det fria skolvalet kommer att försvinna. Det finns en stor oro i friskolorna runt om i landet. Det behövs många nya skolor, och många kommuner skulle behöva hjälp med att ta hand om det ökade elevantalet. Men som läget är nu vågar nästan ingen göra sådana investeringar.

I Växjö har vi nästan fyrtio fristående förskolor, grundskolor och gymnasieskolor med över tvåtusen elever totalt. Vad skulle effekterna bli för eleverna, för de anställda och för samhället i stort om förslaget blev verklighet?

Jag tror att det finns en uppenbar risk att många av dagens aktörer säger att det inte fungerar för att det är alldeles för små marginaler. Därför kommer man att avstå. Då sitter kommunen där och måste ta hand om alla elever från de fristående förskolorna, grundskolorna och gymnasieskolorna – och det finns ingen kommun som har en beredskap för att göra det.

Tonläget i debatten har ju varit väldigt hårt i den här frågan. Man talar om välfärdskapitalister och målar upp en bild av företag som gör enorma vinster på bekostnad av skattebetalarna. Är det otacksamt att vara företagare i Sverige i dag?

Ja, och jag tycker att det är sorgligt att höra företrädare för landets regering så cyniskt rida på okunskapen hos svenska folket. När man frågar allmänheten om vinstmarginaler hos välfärdsföretagen tror femtiotvå procent att den är tio procent eller högre. En tredjedel av allmänheten tror att den är tjugo procent eller högre. Medan vinstmarginalen i själva verket är mellan fyra och sex procent, före skatt. Det är det aldrig någon från regeringen som nämner.

Vi vet att människor vill kunna välja skola. Då är det faktiskt hederligare att erkänna att man inte vill att det skall finnas välfärdsföretag. Man kan inte säga att man värnar människors valfrihet samtidigt som man säger att man vill driva bort kapitalisterna. För då blir det ingen marknad – då blir det bara den offentliga verksamheten kvar. Och den kommer inte kunna klara välfärden på egen hand.

Du har ju bakgrund inom politiken och har haft flera tunga uppdrag för Moderaterna. Hur tycker du att borgerligheten har skött politiken i allmänhet och välfärdsfrågorna i synnerhet de senaste åren?

Dåligt, tycker jag. Det har jag också framfört till samtliga partier. Jag tycker att det är alldeles för få som står upp för det som gjordes för tjugofem år sedan när friskolereformen genomfördes. Den har inneburit en stor förändring för väldigt många människor. Både för elever som kan välja en annan skola, för lärare som kan byta arbetsgivare och för entreprenörer som kan starta skolor. Sverige är det enda landet i världen med ett system där rik som fattig kan välja friskola. Det borde vi vara stolta över, och jag förstår inte varför de borgerliga partierna inte står upp mycket tydligare för det. Jag hoppas att vi får se en ändring på det.

Nu har du varit VD för Friskolornas riksförbund i över två år. Finns det något särskilt minne från att vara ute i verksamheterna som har ökat ditt engagemang för de här frågorna extra?

Det finns massor. Människorna i de här verksamheterna är verkligen människor som brinner för att göra väl, att hjälpa elever och att utveckla den svenska skolan. Det gör att jag känner mig otroligt motiverad att jobba för att alla – barn, elever, familjer, lärare och entreprenörer – skall få fortsätta att utveckla de verksamheter som har betytt så otroligt mycket både för enskilda människor och för hela skolväsendet.