Ställ krav på svensk islam

Ledare Artikeln publicerades

Det är dags för ny religionsdialog i Växjö.

Varför uppstår invändningar nu? När tidigare tillstånd om böneutrop beviljats som i Stockholmsförorter har få protesterat. Så har det låtit när bland annat kommunstyrelsens ordförande i Växjö, Anna Tenje, vänt sig emot förekomsten av böneutrop från en moské i stadsdelen Araby. I debatten har mindre lämpliga paralleller mellan glassbilar och kyrkklockor dragits och många av hänvisningarna till Europakonventionens religionsfrihetsskydd har varit minst sagt varit djärva. Religionsfriheten skyddar utövandet av religion, inte alla handlingar som hör till religionen.

Foto: Lars-Goran Rydqvist

Igår fick ansökan som väntat tillstånd av polisen. Men sedan frågan förra gången var högaktuell har mycket hänt. Svensk islam möttes under många år av öppna armar från många av majoritetssamhällets institutioner - Svenska kyrkan, folkhögskolor, scoutrörelsen och partipolitiska sidoorganisationer. Det fanns från inte minst Svenska kyrkans sida ett ärligt intresse av religionsdialog.

I Växjö var det dåvarande domprosten Johan Unger som pekade på de många gemensamma dragen - som Skaparen och lagen - i de tre monoteistiska religionerna, judendom, kristendom och islam. Johan Unger satte därmed fingret på det kanske största problemet för nyanlända muslimer. Okunskapen om religion i stora delar av befolkningen förstärkte känslan av att vara avvikande i samhället.

Det vore en överdrift att säga att svensk islam utvecklats i förhoppningens goda riktning. Moskéfinansiering av utländska extremistiska krafter, en alltför slapp inställning mot islamism och ett ifrågasatt ledarskap hör till den generella bilden. När de islamiska förbunden blivit större har intresset mer riktats mot statliga bidrag än till samtal och religionsdialog.

Till Araby åkte samtidigt räddningstjänstens brandbilar i skytteltrafik bilar under helgen för att släcka brinnande bilar. En tidigare kanske inte statuspräglad stadsdel men ändå fungerande står numera på listan över landets mest utsatta bostadsområden. Samtidigt som kommunen förväntas med alla medel motverka socioekonomisk och etnisk differentiering tillåts nu ett inslag i det gemensamma rummet som kan få en segregerande effekt. Det är mot den bakgrunden som ifrågasättandet av böneutropen i Växjö ska ses, även om det i mängden av röster också finns rasism och djup intolerans. Och hat mot svenska värderingar.

Tillståndsprocessen lämnar också en del i övrigt att önska. Statsminister Stefan Löfven omnämnde att frågan ska prövas lokalt, samtidigt som det i praktiken inte finns någon möjlighet för det lokala självstyret att säga nej utom i rena undantagsfall. Den som avstyrker ett tillståndsärende i en kommunal nämnd kan till och med komma att åtalas för tjänstefel, likaså den som väljer att inte rösta.

Polisen som inte har att ta hänsyn till faktorer som segregation eller social sammanhållning ter sig mot den bakgrunden inte som rätt tillståndsgivare. Nu är beslutet fattat. Böneutropen kommer att ljuda med något högre volym än väntat. Då är det också tid för majoritetssamhället att ta fortsatta breda initiativ till ny dialog och samtal - i Ungers anda - för att minska spänningar, för att inkludera.

Inte för att dialogen ska vara kravlös. På ett generellt plan är det dags för svensk islam att öka transparensen, att likt kristna samfund annonsera i tidningar, att säga nej till extern finansiering från Mellanöstern vilket gäller också moskéer i Kronoberg. Svensk islam har redan erbjudits möjligheten att finansiera sin verksamhet med uppbördsavgift via Skatteverket men obegripligt nog varit tämligen kallsinnig. Och denna dialog blir inte mindre viktig när böneutropen ljuder över Växjökvarteren.