”Stöp om kriminalpolitiken i grunden”

När vi slagit oss ner på konditori Askelyckan på Storgatan funderar han en stund innan han svarar.

– Vi gjorde mycket under alliansåren i Rosenbad, inklusive straffskärpningar och fler poliser. Sen, vilket inte bara gällde Moderaterna, utan hela samhället, så fanns det då en nedprioritering av kärnstaten, rättspolitiken och försvaret.

Är det mer än retorik som skiljer de moderata löftena om straffskärpningar från 2006 mot idag? Nu är Tobé inte fundersam längre, svaret kommer snabbt.

– Vad vi går till val på är att stöpa om kriminalpolitiken i grunden. Det vill säga mindre fokus på förövaren, och mer fokus på brottsoffret och samhällets trygghet. Det handlar inte om någon mindre justering i någon enstaka straffskala.

Vad har förändrats mot tidigare?

- Att Moderaterna vill ha straffskärpningar är ingen kioskvältare, det ville vi även tidigare, men det som är nytt i vår kriminalpolitik är att vi dels fokuserar på att höja minimistraffen istället för maximistraffen, och dels att vi ringar in oss väldigt tydligt mot de som begår väldigt mycket av brottsligheten. Livsstilskriminella, säger Tobé.

Efter en sommar med bilbränder har frågan om gängen och otryggheten varit högt upp på dagordningen. Livsstilskriminella är ett ord den moderate rättspolitikern återkommer till.

– Det är helt centralt. Vi räknar med cirka 5000 livsstilskriminella idag, de står för väldigt mycket av brottsligheten. Det är därför vi landar i dubbla straff för gängkriminella och att ta bort dagens form av mängdrabatt för brott. Det är ju frågor som inte ens fanns på dagordningen i tidigare kriminalpolitik, säger han med eftertryck.

Något annat som Tomas Tobé återkommer till när det handlar om åtgärder är Danmark. Ett land som man nu för tiden är ovan att svenska politiker talar gott om. Men Tobé talar varken om antibiotikafyllda grisar eller invandring när han berör dansk politik. Moderaternas förslag om åtgärder mot gängkriminella är uppbyggt enligt dansk förlaga. Den som anses vara en del av ett kriminellt gäng får dubbla straffet mot om samma brott begåtts av någon som inte är medlem i ett kriminellt gäng. Socialdemokraterna avfärdar förslaget och menar att det är svårt att utforma i praktiken och att det kommer bli gränsdragningsproblem.

– Danmark har försökt med gängbestämmelser över en lång tid. Och nu menar de att de är nöjda. Nu har de hittat en definition som håller och som träffar rätt, säger Tomas Tobé.

En annan del i den moderata reformagendan för att slå mot gängen är vistelseförbud, även detta med dansk förlaga. Vistelseförbud skall kunna aktualiseras för personer som har anknytning till kriminella grupperingar. Ett tidsbegränsat förbud att vistas i ett visst geografiskt område efter avtjänat fängelsestraff.

– Det är definitivt den här vägen Sverige bör gå. Slå sönder basala funktioner i gängkriminella strukturer. Det är också ett ganska starkt argument för en ung kille. När staten säger att om du går tillbaka till ditt gamla gäng och ditt gamla område, då åker du direkt in i fängelse igen.

Tung gängkriminalitet styrd av förhärdade livsstilskriminella är ett större problem i de tre storstäderna än i Kronoberg, säger jag svävande och Tobé nickar. Vad som däremot varit aktuellt i Kronoberg är utländska stöldligor. Många ute på landsbygden är oroliga. Det etableras chattslingor i småsamhällena där mystiska bilar inrapporteras, och där oroliga grannar hjälper varandra efter förmåga. Det finns en otrygghet även i Moheda eller Åseda, även om den är av en annan sort.

– Sverige är i det närmaste ett paradis för de utländska stöldligorna. Låg upptäcktsrisk, och om du blir upptäckt är det ett lågt straff. Och de har en enkel logistik för att föra ut stöldgodset, säger Tobé.

Vad behöver göras?

– Åtgärd nummer ett är tullen. Att tullen inte har befogenhet att stoppa stöldgods som åker ut ur landet är orimligt. Vi vill ge tullen mer befogenheter, och bygga ut verksamheten. Målet är att säkerställa att de kan kontrollera utförsel. Idag jobbar tullen i praktiken bara med införsel, fortsätter han och tillägger:

– Sen är det en fråga om straff här också. Skärpa straffen för inbrott, stöld och ta bort mängdrabatten. Och att vara glasklar i utvisningsfrågan, den är viktig.

Innan vi skiljs åt tar vi upp polisen. Alla talar om fler poliser. Men förra gången polisen byggdes ut ordentligt, under alliansåren i Rosenbad, blev det inte fler poliser i yttre tjänst.

En polis, jag talat med inför intervjun, säger att andelen av polismyndighetens anställda som finns i yttre lokal tjänst sjunkit från sjuttio procent på åttiotalet till omkring tjugo procent idag. Polissatsningar under mandatperioden 2006-2010 vände inte utvecklingen. Tomas Tobé verkar ha fått frågan förr, och blir inte svaret skyldig.

– Det är huvudfrågan. Det där en signal om att vi har ett systemproblem inom svensk polis. Dels måste man se till att det vi tillför nu styrs mot yttre tjänst. Ingripande verksamhet, områdespoliser, inte olika specialistbefattningar. Det innebär konkret att vi vill ge ett sådant uppdrag till polismyndigheten. En styrning som inte kommer applåderas av polisen, men som vi menar är helt avgörande. Annars kommer samma sak ske igen, säger han.

När vi bryter upp från Askelyckan småpratar vi om opinionssiffror och tar sällskap mot Stortorget. Vi passerar Vänsterpartiets valstuga, och sneglar i samförstånd på de röda plaketterna. Partiet som gör anspråk på vice statsministerposten om Stefan Löfven blir kvar som statsminister, och som har straffsänkningar och halvtidsfrigivning på agendan, har varit frånvarande under vårt förmiddagssamtal.